Kan Europa pressa USA genom att sälja statspapper?

Sveriges största pensionsfond Alecta har sålt större delen av sina amerikanska statspapper i flera omgångar under fjolåret, och pekar på ökad risk och oförutsägbarhet i USA:s politik.

Enligt DI:s uppgifter rör det sig om 70–80 miljarder kronor som Alecta sålt i omgångar under det senaste året. En stor siffra i svensk kontext, men liten i relation till USA:s enorma marknad.

I Danmark har Akademikerpension aviserat att sälja sina 100 miljoner dollar i amerikanska statsobligationer innan månadsskiftet. Anledningen är att Trumps sätt att hantera utrikespolitiken skapar risker ”som är för stora att ignorera”.

– USA är i grund och botten inte kreditvärdigt och på lång sikt är de amerikanska statsfinanserna inte hållbara, säger Akademikerpensions investeringschef Anders Schelde till Bloomberg.

Även nederländska ABP, Europas största pensionsfond, minskade sina innehav av amerikanska statspapper under 2025, rapporterar Reuters.

Det råder dock ingen bred ”Europa säljer USA”-trend på obligationsmarknaden – snarare ett fåtal uppmärksammade pensionsfonder som dragit ner på sina innehav.

Men det verkar ha räckt för att Donald Trump ska reagera. Om fler amerikanska statspapper dumpas väntas ”kraftiga repressalier”, sa presidenten till Fox Business under Världsekonomiskt forum.

När amerikanska statsobligationer säljs av faller priset och räntan stiger. För USA betyder det dyrare upplåning när statsskulden ska rullas vidare, och högre långräntor kan snabbt smitta av sig på bolån och företagskrediter.

I oroliga tider kan obligationsförsäljningar också bli en del av en bred ”sälj USA”-handel, där både aktier och dollarn pressas.

Att statsobligationer dumpas är alltså inte samma sak som att USA omedelbart får finansieringsproblem – marknaden är djup och har stora inhemska köpare. Effekten märks snarare som gradvis högre räntor om beteendet blir brett.

Så hur mycket pengar rör det sig om?

Utländska investerare äger totalt cirka 9 355 miljarder dollar i amerikanska statspapper, där EU-länderna står för ungefär 2 000 miljarder, enligt Reuters.

Bland de största ägarna finns Japan, Kina och Kanada.

Även Storbritannien, Belgien, Caymanöarna och Luxemburg tillhör storköpare av amerikanska statspapper – men mer i rollen som finanshubbar, där affärerna inte alltid speglar slutägare.

Än så länge finns inga tecken på en bred europeisk säljstrejk.

Enligt Citi-data som Reuters återger stod europeiska investerare för runt 80 procent av de utländska nettoköpen av amerikanska statsobligationer mellan april och november i fjol – cirka 240 miljarder euro – samtidigt som utländskt ägande nådde rekordnivå i november.

Å andra sidan kan uppmärksammade exits, som Akademikerpension och Alecta, påverka stämningen och bidra till att fler följer efter. Särskilt om fler fonder börjar prata om politisk risk som investeringsrisk.

– Signaleffekten överskuggar den i grunden begränsade ekonomiska effekten, säger Elias Haddad, global chef för marknadsstrategi på Brown Brothers Harriman, till Bloomberg.

För att det verkligen skulle göra ont för USA krävs att en större innehavare, som Norges statliga oljefond, flyttar sina obligationer.

Men det är ett förslag som Norges finansminister Jens Stoltenberg har nobbat:

– Vår närvaro reflekterar den amerikanska marknadens storlek. Det här är det bästa sättet att agera för en långsiktig fond.

Verklig press kräver alltså uthålliga, breda omallokeringar – då syns det i högre räntor och svagare dollar, inte bara i enstaka försäljningar.