Konstgjord andning eller har Kristersson rätt om ekonomin?

Flera mätningar pekar på att det faktiskt redan har vänt. Efter att svenskarna under en längre tid har begränsat sina utgifter kraftigt, har hushållens köpkraft nu återhämtat sig.

Det gör att flera prognoser visar på en relativt god tillväxt nästa år. Svenskt Näringsliv spår att den landar på 3,5 procent medan LO tror på 2,8 procent. I vilket fall har 2026 en god chans att bli det bästa tillväxtåret sedan 2021.

Samtidigt utgår prognoserna från att hushållen också utnyttjar sin nyvunna köpkraft. Men det är inte givet.

– Tittar man i backspegeln är det ofta på den punkten ekonomer har gjort fel i sina prognoser – att hushållen har varit mer återhållsamma i sin konsumtion och velat bygga större buffertar, än man tänkte, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till Omni.

Och den faktorn beror helt enkelt på hur goda framtidsutsikterna är. 2026 kan bli ett lugnare år än 2025 sett till krig och kriser i världen, men inget är säkert.

Köpkraften har de senaste tre åren pressats ner av kraftig inflation och stigande räntor, som i sin tur inte har kompenserats av löneökningar.

Nu är förhållandet det motsatta. Inflationen är låg, räntan likaså och lönerna fortsätter att öka. Stormen som har lamslagit världsekonomin håller på att blåsa över, leveranskedjorna har normaliserats och centralbankernas strama penningpolitik är förbi.

Det Svenskt Näringsliv tror kommer att ge den svenska ekonomin en extra skjuts är den expansiva finanspolitiken, vilket syftar på regeringens höstbudget med skattesänkningar på 50 miljarder kronor. I klartext: många kommer att ha mer pengar över.

Det kan bli tajt. Även om inflation, löner och skatter samspelar för att öka köpkraften handlar det om 800 kronor per månad och hushåll.

– Det är inget du märker över en natt, utan noterar i slutet på året när du inser att du har kunnat köpa fler saker, säger Robert Bergqvist.

Därför kommer regeringen att göra allt för att påminna väljarna om sina reformer, den sänkta matmomsen är ett hett spår.

– Jag tror att vi kommer märka i butikshyllorna att priserna har gått ner, det är betydande. Du kan räkna med att vi kommer ha politiker springandes i affärer för att visa prisförändringen.

På kort sikt ser det ut att bli bättre, ja.

Men en förbättrad svensk hushållskonsumtion kommer på lång sikt inte räcka till för att få fart på den svenska ekonomin, så länge det går trögt för exportindustrin. Inte bara står utrikeshandeln för över hälften av Sveriges BNP, den har ett starkt signalvärde också.

– Exportindustrin är som en kroppspulsåder i vår ekonomi. Om den befinner sig på tunn is nästa år, kan det ge en bild av att svensk ekonomi mår dåligt, vilket gör att hushållen kan bli försiktigare i sin konsumtion, säger Robert Bergqvist.

Och på skakiga ben står utrikeshandeln, som är bortom Sveriges kontroll. Kina har under flera år byggt en överkapacitet, för att konsumtionen på den inhemska marknaden har sjunkit, och skickar den på export. Samtidigt har EU, som Sverige handlar mest med, stora ekonomiska problem.

Den expansiva finanspolitiken ger tills vidare alltså bara en tillfällig lättnad.

– Under kortare perioder kan ekonomin uppvisa en starkare tillväxt, men sett över längre perioder måste man ha med sig exportindustrin, säger Bergqvist.

Plånboksfrågorna sägs avgöra valet, men tar väljarna hänsyn till att de långsiktiga problemen för svensk ekonomi kvarstår inför valet?

– Många tänker nog på hur det kommer vara för dem just där och då. Jag tror att valet kommer att avgöras utifrån hur folk upplever att 2026 har varit.

Men regeringen har en akilleshäl som Bergqvist uttrycker det: arbetslösheten. Om tjänstesektorn går bättre 2026, kan den lyckas trimma arbetslösheten en aning. Samtidigt visar sig en trend åt motsatt håll på andra sidan Atlanten.

– I USA ser vi att en del jobb nu börjar försvinna på grund av artificiell intelligens. AI kommer att påverka vår arbetsmarknad och politiken måste börja ställa sig frågan hur man räddar jobb ändå.