Nordberg: Solig konjunktur kan bytas ut mot höstrusk

Låt dig inte luras av den senaste tidens soliga konjunkturbild, skriver Länsförsäkringars makro- och räntestrateg Anders Nordberg. I lördagens gästkrönika uppmanar han investerare att inte underskatta effekten av eftersläpning – i allt från penningpolitik till hushållens konsumtion – och varnar för höstrusk i ekonomin.

Sommaren är över, och den soliga konjunkturbilden som präglat både ekonomisk statistik och finansiella marknader kan mycket väl bytas ut mot ett riktigt höstrusk.

I USA har vi de senaste månaderna sett stark data, där både arbetsmarknad och tillväxtutsikter har målat upp bilden av en motståndskraftig konjunktur. Trots pampiga åtstramningar verkade den amerikanska ekonomin ånga på och vårens recessionsrisk bleknade. Därmed verkade behovet att lägga om penningpolitiken och förbereda räntesänkningar minska, och marknadsräntor steg därför rätt rejält. Det pratades återigen om ”soft or no landing”, det vill säga att ekonomin fortsätter att växa trots åtstramning och att både BNP och inflation kan nå långsiktigt stabila nivåer utan att genomgå lågkonjunkturens iskyla.

Men även om konjunkturen nu är i ett starkare läge än väntat så bör vi absolut inte blåsa faran över.

I ekonomisk teori är rationell förväntan ofta en viktig del i beslutsfattandet. Hushåll och företag bedömer hur framtiden ser ut och fattar beslut som bygger på att man tar in all tillgänglig information. Det finns onekligen en klar logik bakom teorin om rationella förväntningar, och även empiriska bevis att det förekommer hos både hushåll och företag.

Men det betyder inte man ska underskatta en annan del av ekonomiskt beslutsfattande: eftersläpning.

1. Eftersläpningen i penningpolitiken

Även om både hushåll och företag kan ta del av den förväntade penningpolitiska inriktningen – genom centralbankens kommunikation och faktiska marknadsräntor – betyder det inte att en förändring får ett snabbt genomslag i hela ekonomin. Företagens investeringsplaner och kostnadskalkyler brukar anpassas gradvis och tar ofta stor hänsyn till nuläget när man lägger sina prognoser. En i dagsläget stark konjunktur brukar ofta trumfa nya räntevillkor, och starka företag kan ofta sjösätta nya investeringar trots högre räntor. På hushållssidan är dessutom vanor en stark drivkraft; har man inkomsterna brukar konsumtionen i nuläget vara starkt förankrad för kommande konsumtionsplaner. Och det tar som sagt tid innan alla med bolån bundits om till de högre räntorna. För ett år sen var styrräntan i USA 2,5 (nu 5,5); och vi har nog inte ännu sett den fulla effekten av åtstramningen

2. Eftersläpning i arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden visar oerhörd styrka i USA; det senaste året har det tillkommit 3,4 miljoner nya jobb! Om vi antar att det skedde till medianlönen på cirka 50 000 USD om året är det en ökad köpkraft med 170 miljarder. Men precis som med företagens investeringar så är anställningar något som tar tid. Och desto stramare arbetsmarknad desto längre tid tar det att fylla lediga platser. På det kommer strukturella förändringar som skett under pandemin som gör att vissa branscher haft stora svårigheter att attrahera arbetskraft. Fredagens siffra, som visade på 187 000 nya jobb under augusti, tyder på en allt svalare arbetsmarknad. Och låter det mycket så kom ihåg att det krävs ungefär 125 000 nya jobb för att hålla arbetslösheten konstant. Räkna med att trenden fortsätter att försvagas under hösten.

3. Eftersläpning i konsumtionsbeslut

Först när de utan jobb får betydligt sämre chanser att hitta ett arbete, eller att de med jobb på allvar blir oroliga för att bli uppsagda, kommer det visa sig i konsumtionen. Så länge inkomsten tickar på kommer konsumtionen göra detsamma. Och det sker när effekterna ovan fått fullt genomslag. De senaste siffrorna över konsumentförtroendet tycker jag visar att vi börjar närma oss det läget, även om vi inte är där än.

Så mitt råd blir att vara vaksam på svaghetssignaler från USA under hösten. Historiskt har det var mycket ovanligt med mjuklandningar. Det är såklart inte omöjligt, men den som helt förlitat sig på sommarens starka makrosiffor bör nog se sig om efter finansiella höstkläder redan nu.

Bakgrund | Anders Nordberg

• Makro- och räntestrateg på Länsförsäkringar
• Jobbar med räntestrategi och institutionell kapitalförvaltning på Länsförsäkringar Liv
• Skriver om makro och finansiella marknader varje månad

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.