Det blev ännu en räntehöjning. Riksbanken lämnade nytt besked på torsdagen och höjde styrräntan med 50 punkter, vilket lyfte räntan till 3,0 procent från tidigare 2,5 procent.
Riksbanken har nu levererat räntehöjningar i den snabbaste takten sedan det misslyckade kronförsvaret 1992.
Men vad tänker Riksbanken göra framåt? Har vi nått räntetoppen? Och hur kommer de nya höjningarna att påverka bolånen?
Ja, det har åtminstone varit marknadens tolkning av amerikanska Federal Reserves och europeiska ECB:s budskap de senaste dagarna.
Även från Riksbanken kommer signalen att toppen är nära. Direktionen skriver att styrräntan sannolikt kommer ”höjas ytterligare under våren”.
Men i de egna prognoserna handlar det om en liten höjning med 25 punkter till 3,25 procent, sannolikt i april. Och därefter ska då styrräntan ligga kvar på den nivån.
Nej. Bolåneräntorna har definitivt stigit kraftigt det senaste året men de har inte gått upp fullt så mycket som Riksbankens styrränta.
Ta höjd för 0,75 procentenheter högre ränta om du har ett bolån med så kallad tremånaders rörlig ränta, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i en analys.
De bundna räntorna är redan ungefär så pass mycket högre än de rörliga, och där är prognosen att de inte stiger särskilt mycket mer, enligt Winsth.
Inte heller SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att de bundna räntorna kommer att röra sig så mycket mer när Riksbanken höjer räntan. Han anser det inte heller vara givet att de rörliga räntorna får en skjuts uppåt under våren.
– Det är inte självklart, säger Boije till SvD.
Prognoser för framåt hösten och in i nästa år blir knepigare för ekonomerna när läget är så osäkert som det är nu.
En knäckfråga är förstås var den höga inflationen, som centralbankerna ska bekämpa, tar vägen framöver.
Ska vi tro Riksbanken kommer styrräntan vara här uppe de närmaste åren. Ska vi tro marknaden kommer sänkningar och det snart, även om de spås ske i förhållandevis lugn takt.
En teori som förs fram bland internationella obligationshandlare är att länder som Sverige kan få svårt att hålla uppe styrräntan.
I en artikel från Bloomberg nämns Sverige tillsammans med Storbritannien och Nya Zeeland som länder där bopriserna rasar och bolåneräntorna rusar.
Kombinationen ska då skapa så mycket bekymmer för hushållen att en lågkonjunktur följer och centralbankerna får svårt att höja styrräntan så mycket som de önskar för att kunna tämja inflationen.
Ja, så kan det vara nu när energipriserna i Europa fallit den senaste tiden, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Men här är det bra att tänka på att inflation är en takt i prisökningarna. Sjunker inflationen slutar inte priserna att gå upp, de bara gör det långsammare än tidigare.
Och inflationen har en bra bit att falla. SCB:s senaste siffra för december visade en inflation på över 10 procent i årstakt och Riksbankens mål är 2 procent.
– Den är fortfarande alldeles för hög, sa riksbanksledamoten Anna Breman om inflationen tidigare i januari.