Nyman: Osannolika mörka moln hopar sig över kronan
Trots pågående regeringskris ligger kronans växelkurs still. Detta bland annat på grund av det tydliga finansiella ramverket och de stabila offentliga finanserna.
Men det finns flera orosmoln som kan få kronan att röra på sig. De flesta är dock osannolika – därför räknar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman med en stabil kronkurs, skriver hon i en gästkrönika i Omni Ekonomi.
Den fråga jag oftast får inför sommaren är ”Hur blir det med kronan till semestern?” I år har den frågan lyst med sin frånvaro. Trots regeringskris och kommande Riksbanksbesked. Mer av hemester och mindre utlandsresande är antagligen den naturliga orsaken till det svalare intresset. Dessutom har kronan, trots pandemin, stärkts något de senaste två åren även om den fortfarande ligger över 10 kronor mot euron.
Men låt oss ändå prata lite krona. Växelkurser är svåra att förutse, speciellt en liten valuta som den svenska som även påverkas av det generella riskklimatet på de finansiella marknaderna. Ungefär samtidigt som regeringskrisen bröt ut försvagades kronan, men det gjorde även den norska kronan så antagligen hade rörelsen ingenting med regeringskrisen att göra. Hur kommer det sig att valutan är så oberörd av den politiska turbulensen? Stabila offentliga finanser och tydliga ramverk som det finns ett brett politiskt stöd för är svaret.
Däremot kan man tänka sig att om den politiska situationen leder till en ovanligt expansiv budget, där alla ska få något, med åtgärder som potentiellt är inflationistiska så kan det leda till förväntningar på att Riksbanken ska strama åt snabbare, vilket i sin tur skulle kunna stärka kronan. Liksom vi sett i USA. Men det kanske är rimligare att tro att den politiska situationen kan leda till en oro för att vi inte har en beslutskraftig ledning och att det redan sjunkande inflationstrycket sjunker ytterligare. För några år sedan skulle det få oss att förvänta en mer expansiv penningpolitik med räntesänkningar. Nu verkar dock Riksbanken vara långt från att sänka räntan så troligen skulle inte ens ett sådant alternativ påverka kronan speciellt mycket.
På torsdag publicerar Riksbanken sitt senaste penningpolitiska beslut, där vi räknar med att de lämnar räntan och ränteprognosen oförändrad på noll procent, samt fattar beslut om att slutföra det köpprogram de annonserat sedan tidigare. Det är svårt att se att de skulle komma med något oväntat i nuläget. Det skulle vara om de börjar signalera räntehöjningar 2024 mot bakgrund av det höga trycket på bostadsmarknaden, men det ser jag inte som speciellt sannolikt. Slutsatsen av räntebeskedet blir därför att det inte påverkar kronan i någon större utsträckning.
Det jag tror har störst potential att röra kronan är det globala risksentimentet. Och då framförallt om det skulle uppstå en ökad osäkerhet om återhämtningen och den globala industrikonjunkturen. Det kommer antagligen komma lite blandade konjunktursignaler under sommaren, vilket är ganska naturligt när vi börjar närma oss tillväxttoppen för industrin. En sektor som dessutom plågas av olika typer av utbudsproblem med flaskhalsar i både produktion och leveranser.
Jag känner mig dock trygg med att den globala konjunkturåterhämtningen fortsätter även om takten blir lite lägre. Det betyder att jag snarare ser risk för kortsiktig turbulens än större sättningar. Vår prognos är att kronans kurs mot euron stärks långsamt och ligger på 9,90 i slutet av september. Summa summarum räknar jag alltså med att kronan rör sig relativt sidledes, ännu en orsak till att kronan inte kommer vara i fokus i sommar.
Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom och chef för global makroanalys på Handelsbanken.
• Var tidigare prognoschef och blev senare chefsekonom. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken.
• Skriver brett om makrofrågor varannan tisdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.