Nyman: Vinster måste ge vika om inflationen ska tämjas

Företagen har det senaste året snabbt kunnat föra vidare sina ökade kostnader till kunderna. Men om inflationen ska komma ner varaktigt behöver vinstmarginalerna ge vika. Det skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en gästkrönika.

Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att Riksbanken skulle höja räntan från 0,25 till 3,5 procent på ett år och att sysselsättningen som andel av befolkningen skulle fortsätta öka till rekordnivåer så hade jag inte trott på det. Med en så räntekänslig ekonomi som den svenska hade jag antagit att effekterna på ekonomin skulle blivit mycket värre.

Förra veckan släppte vi vår senaste konjunkturprognos och vi gav rapporten titeln “Molnen tornar upp sig, ljusning vid horisonten”. Molnen syftar på att räntorna biter allt mer och att vi räknar med att det kommer bli en besvärlig tid innan det blir bättre.

Ljusglimtarna är de indikationer som börjar dyka upp och tyder på att inflationstrycket kan vara på väg att lätta, även om det nog krävs att räntorna förblir höga ett bra tag till.

Hur gör man då konjunkturprognoser under de här förutsättningarna? Utöver att utgå från data och historiska samband så är det ett antal kritiska antaganden som behöver göras, och beroende på vad man antar kan man få olika utfall. Så låt mig gå igenom de tre viktigaste; finansieringssituationen, prissättningsbeteenden och konsumentbeteende.

Finansieringsvillkor har stramats åt och bankoron i USA tidigare i år är en påminnelse om att den penningpolitiska åtstramningen med stigande räntor inte dämpar den ekonomiska aktiviteten på ett helt förutsägbart sätt, utan även medför negativa bieffekter.

Vi har antagit att finansieringsvillkor kommer att vara fortsatt strama men att vårens marknadskaos inte upprepas. Men det finns helt klart risker för finansiell instabilitet och skarpare kreditåtstramning. Skulle det ske är det en helt annan konjunkturutveckling vi har framför oss.

Det senaste året verkar prissättningsbeteendet hos företagen ändrats då många har kunnat föra vidare sina ökade kostnader till konsumenten i högre grad och snabbare än vad vi sett historiskt. Företagen har haft “pricing power”.

Nu minskar efterfrågan på varor och tjänster och producentpriserna ökar långsammare. Men fortfarande är det många inhemska kostnader som ökar mycket, som till exempel löne- och hyreskostnader.

För att inflationen ska komma ner till inflationsmålet på 2 procent varaktigt gör vi bedömningen att vinstmarginaler kommer behöva pressas tillbaka. Om prissättningsbeteendet har ändrats mer varaktigt så att kostnader fortsätter att föras över till konsumenter i högre grad än tidigare kan det bli betydligt svårare att få ner inflationen hela vägen till målet. 

Slutligen har vi hushållens beteenden. Hittills har hushållens konsumtion delvis hållits uppe av att många har minskat på sitt sparande för att konsumera. Frågan är om det kan fortsätta eller om vi nu står inför en kraftigare korrigering?

Vi antar att många hushåll inte vill eller kan minska ytterligare på sparandet för att konsumera. Men samtidigt är vår bedömning att reallönerna inte kommer att falla mycket mer härifrån. Dessutom har den kraftiga sysselsättningsökningen det senaste året tillsammans med en del skattesänkningar och ökade bidrag lett till att hushållens situation inte är så dålig som man kan tro om man bara tittar på reallönerna.

Det tycker jag talar för att konsumtionen visserligen kan fortsätta backa men att det inte handlar om något tvärstopp.

För att sammanfatta: vår prognos för svensk ekonomi baseras på ett antal antagande och om de ändras då står vi inför en ganska annorlunda utveckling än den vi ser framför oss. Men låt inte det göra dig handlingsförlamad utan förbered dig så gott du kan på olika utfall och försök hämta in information från olika håll.

Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom och chef för global makroanalys på Handelsbanken
• Var tidigare prognoschef och blev senare chefsekonom
• Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken
• Skriver brett om makrofrågor en gång per månad

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.