”Nytt år, ny optimism och nytt räntebesked”

Binda eller inte binda boräntan? Den eviga frågan är aldrig lätt att ta ställning till, men det viktigaste är att vara informerad, aktiv och anpassa valet efter just dina förutsättningar, skriver Claudia Wörmann i en gästkrönika.

I dag kom räntebesked från Riksbanken – de lämnar räntan oförändrad på 1,75 procent. Mycket talar för bättre privatekonomi under 2026 som leder till optimism och som i sin tur spiller över på bostadsmarknaden, med fler bostadsaffärer att vänta efter ett ljummet 2025. Riksbankens besked föregås av diskussioner och olika prognoser. Nu finns det nästintill en oändlig källa till information för den som vill. Och mitt i alla övriga beslut som det innebär att köpa ny bostad ska man också välja bindningstid på bolånet. Det underlättar att ha viss förkunskap för att bli hjälpt av all information som finns till buds. För att kunna göra ett aktivt val och känna trygghet i beslutet behövs en egen uppfattning baserad på den förkunskapen. För människor som saknar förkunskaper kan all information bli en stressfaktor. Men det löser sig ändå.

Det här med räntan är ett intressant kapitel. Vi backar bandet långt bak i tiden, till 1990-talet. Hösten 1992 och Riksbanken höjde räntan till 500 procent som ett försök att rädda kronan. Det lyckades inte och kronan släpptes fri. Tysk återförening, lågkonjunktur internationellt, tillväxt och samtidigt hög inflation i Tyskland låg bakom. Sverige var inte förberett. Skattereform och avregleringar stressade både hushåll och byggföretag, där många gick i konkurs. Banker blev påverkade och räntan steg snabbt och mycket. Bolånetagare då kommer nog aldrig glömma den tiden.

Inget annat är sig likt om man jämför då med nu. Vi fick ta del av räntebeskeden via de kanaler som då fanns till buds. Det var via radion, TV:n och i tidningsartiklar vi blev varse hur Riksbanken hade satt styrräntan. Tänk vilken skillnad mot i dag!

Jag var ung då och inte alls lika insatt (som jag tror mig vara i dag). Kanhända var informationen också paketerad på annat vis, som jag minns det var det mindre resonemang, mer ett konstaterande. Det fanns ingen sajt att gå till och inga prognoser gjordes av experter i realtid. Det publika samtalet fanns inte och diskussionen fördes mest hemma och bland vänner och släkt. Och kanske på ett av bankkontoren, det fanns flera oavsett hur liten kommunen var. Men stressen minns jag och många med mig!

De flesta människor är fullt kapabla att förstå grundläggande ekonomi. Alla kan dock inte ta till sig nationalekonomiska analyser eller jämföra historiska räntebanor. Och det ska man heller inte behöva om man ska fatta beslut om sin ränta. Informationsflödet kan leda till en viss avtrubbning. Det är det jag tyckt mig märka i mötet och samtalet med människor kring hur de ska välja bindningstid, alldeles oavsett hur väl insatta de är. När är det rätt tid att binda, ska jag vänta, ska jag dela upp, ska jag ha allt i samma och när stängs det där fönstret egentligen? Att känna sig avtrubbad i en fråga som i allra högsta grad berör ens privatekonomi är sällan bra. Ja det finns risk att man väljer fel. Att det som skulle ha skett i lugn och ro blir lite förhastat. Trösten i dag är att räntan på bolån är betydligt lägre än när styrräntan i nutid låg på 4 procent. Vidare är det inte heller så stor skillnad mellan de olika bindningstiderna.

Man behöver inte studera prognoser eller historiska räntebanor om man inte vill, det viktigaste är att ha koll på sin egen ränta. Här kan man dra nytta av all information som finns. Det är lätt att få en överblick av snitträntan, vad fick kunderna för ränta senaste månaden, det finns samlat på jämförelsesajter och på respektive bank/bolåneaktörs hemsida. Är din ränta högre än snittet, ifrågasätt varför. Begär ut ditt amorteringsunderlag. Välj din bindningstid efter dina egna förutsättningar, veta exakt vad du ska betala varje månad eller ha tremånaders. Skrota lojaliteten. Är du inte nöjd, byt bank!