Riksbanken avvisar kritik om höjd ränta

Riksbanken avfärdar Riksbanksutredarnas kritik om en för tidig räntehöjning under 2018-2019.

Det skriver Riksbanken i ett remissvar på Karnit Flugs och Patrick Honohans utvärdering av penningpolitiken 2015-2020.

Riksbanken konstaterar att perioden var exceptionell penningpolitiskt sett, med låg inflation, negativ reporänta och kraftigt växande balansräkningar i centralbankerna.

De instämmer i de flesta av de rekommendationer som framförs i utvärderingen, som att erfarenheterna av negativa räntor generellt sett varit positiva och att tillgångsköp även fortsättningsvis bör ingå i Riksbankens verktygslåda.

Direktionens majoritet håller dock inte med om utvärderarnas slutsats att räntan höjdes för tidigt från –0,5 till 0 procent under 2018 och 2019.

Efter flera år med stark konjunktur var resursutnyttjandet då högre än normalt och man bedömde att det fanns goda förutsättningar för en inflation nära målet framöver.

"Det är samtidigt en bedömningsfråga när det är rätt tidpunkt att strama åt penningpolitiken. Vissa direktionsledamöter ville under den här perioden höja räntan redan tidigare medan andra ville avvakta", skriver Riksbanken.

Direktionen delar heller inte utvärderarnas syn att Riksbanken enbart genomförde köp av företagsobligationer för att man kände sig tvungen och att programmet inte längre behövdes. Direktionen gjorde bedömningen att besluten om köpen i sig hade en dämpande inverkan på marknaden och att det var viktigt att fullfölja dem. Det fanns dessutom en betydande osäkerhet om utvecklingen eftersom pandemin inte var över och det var viktigt att hålla nere ränteläget. En närvaro på marknaden säkerställde också en god förmåga att snabbt kunna skala upp köpen om läget skulle försämras, skriver Riksbanken.