Hem

RB skickar ”tydlig signal” – nya räntegiven i tre punkter

(Pontus Lundahl/TT / TT Nyhetsbyrån)

Räntesänkningarna har nått vägs ände. Men obehagliga överraskningar i form av en första höjning i prognosen uteblev. Här är Riksbankens nya besked i tre punkter.

Vad är nytt i räntebeskedet?

Riksbanken rör inte räntan och signalerar att den har sänkt färdigt. Det är i linje med budskapet vid förra beskedet i januari, då räntan kapades med 25 punkter till 2,25 procent.

Den nya räntebanan indikerar att räntan ligger kvar på den nivån fram till början av 2028, vilket är så långt som tidshorisonten sträcker sig.

Räntepressade hushåll och företag kan inte vänta sig några fler lättnader av centralbanken. (Johan Carlberg/SVD/TT / SVENSKA DAGBLADET)

Baksmällar för inflationen under början av året ligger bakom. Två månader i rad har prisökningarna varit oväntat höga och överstigit 2-procentsmålet – senast med 2,9 procent i februari.

”Inflationsuppgången under inledningen av året bedöms vara övergående”, skriver Riksbanken i dagens besked. Men de är långtifrån säkra på den saken att döma av en annan formulering:

”Det finns risker kopplade till såväl utvecklingen i omvärlden som den svenska konjunkturen och kronans växelkurs som kan göra att inflationen blir högre eller lägre än väntat.”

”Dagens budskap skickar en tydlig signal”

Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB.

Och vad kunde ha varit värre?

Spekulationer om att Riksbanken redan nu skulle flagga för en första räntehöjning förekom i förhandssnacket. Det var inte alls otänkbart, menade bland andra Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Skarpa varningar om höjd ränta är alltså inte på tapeten än så länge, men det kan snabbt förändras. Allt hänger på om inflationsspikarna i januari och februari är tillfälliga hack i kurvan eller början på en större trend.

Ännu syns inget slut på galopperande matpriser, som varit en bov i inflationsdramat. Vad som däremot underlättar Riksbankens jobb är kronans kraftiga uppsving mot euron och dollarn hittills i år.

Livsmedelspriserna steg med 4 procent i februari. Det var den högsta ökningstakten på över ett år. (Björn Larsson Rosvall/TT / TT Nyhetsbyrån)

Med tanke på den stora osäkerheten är det ett ”nyktert och balanserat beslut” av Riksbanken att avvakta i detta läge, menar Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB.

– Dagens budskap skickar en tydlig signal om att man är redo att agera om det behövs, säger hon till Omni Ekonomi.

Kommer räntan verkligen vara oförändrad till 2028?

Det är Riksbankens bästa gissning i dag. Men inget som någon ledamot är beredd att ta gift på. Historien talar för att centralbanken kommer att byta fot igen – som den har för vana att göra.

– Det är förstås inte så sannolikt att räntan ligger still i tre år, säger Swedbank-ekonomen Jesper Hansson, med ett förflutet på Riksbanken, till Omni Ekonomi.

Han påpekar att styrräntan i regel inte är oförändrad mer än cirka ett halvår. Perioden med noll- och minusränta under 2015-2021 är det stora undantaget.

”Sannolikheten för en sänkning är något högre än för en höjning”

Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank

Ekonomer är splittrade om huruvida nästa drag från Riksbanken blir en höjning eller sänkning. I takt med inflationsbakslagen har de flesta prognosmakare svängt och strukit sänkningar i sina prognoser. SBAB är nu ensamt om att tro på en ytterligare en sänkning i år. Men Jesper Hansson stänger inte dörren för det heller.

– Jag tror att sannolikheten för en sänkning är något högre än för en höjning under 2025, säger han.

Fortsatt kronförstärkning eller svagare konjunktur skulle kunna utlösa ett sådant scenario. Om konjunkturen stärks i linje med Swedbanks prognoser är det kanske något mera sannolikt med räntehöjning från och med andra halvåret 2026, resonerar Hansson.

Not: I en tidigare version av den här artikeln stod felaktigt att Riksbanken tidigare signalerat ytterligare en sänkning. Rätt är att räntebanan även förut indikerat en botten på 2,25 procent.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen