Så kan valet av Trump slå mot din plånbok

Två av huvudnumren i Trumps ekonomiska planer är tullar och skattesänkningar. Båda riskerar att driva upp den amerikanska inflationen, varnar många ekonomer.

Framförallt är det tullarna som oroar. Goldman Sachs ekonomer spår att varje procentenhets höjning av tullar innebär en tiondels procentenhet högre inflation mätt som PCE, skriver CNN.

Även förslaget att deportera illegala immigranter kan ge bränsle till inflationen. Dels har många företag svårt att fylla vissa positioner med den amerikanska arbetsstyrkan, dels riskerar ett stort frånfall att driva upp lönerna.

– Om konsumenterna är upprörda över inflationen nu så kommer de att vara ursinniga om ett år om Trump vinner och gör verklighet av sina förslag, sa Mark Zandi, chefsekonom på Moody’s, till CBS inför valet.

Alla håller dock inte med om att Trump-seger vore dåligt för inflationen. I en enkät gjord av CNBC tror 55 procent av de tillfrågade finanscheferna att Trump kommer att vara bättre för inflationen än Harris.

Hur en högre inflation i USA påverkar omvärlden och Sverige är inte helt enkelt att förutspå. Men på ett eller annat sätt kommer den att kännas av.

– Allt som händer i amerikansk ekonomi påverkar resten av världen, inklusive Sverige. Det är relevant att följa den här utvecklingen ur ett svenskt perspektiv, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson till Omni Ekonomi.

Sticker inflationen i USA iväg uppåt kommer effekten på andra ekonomiers inflation att vara begränsad eftersom tullarna i första hand riskerar att pressa upp priserna där, menar JP Morgan. Enligt bankens ekonomer kommer Trumps förslag bara att påverka inflationen med 0,7 procent i Europa.

Men att högre priser i USA på grund av tullar bara skulle driva inflation i USA är ett rent teoretiskt resonemang, menar Jens Magnusson.

– Det typiska är inte att ett land inför tullar och sedan händer inget mer i världen. Andra länder kan svara med samma mynt. Det riskerar att vara inflationsdrivande för alla, säger han till Omni Ekonomi.

Blir det en inflationsuppgång kommer det att påverka Sverige på det ena eller andra sättet, menar han. Om inte direkt via högre inflation i Sverige, så via Federal Reserves agerande med räntan till följd av den amerikanska inflationen.

Trumps ekonomiska politik har även letat sig in i Riksbankens riskanalyser. Vid veckans räntebesked flaggades den blivande presidenten som en ny riskfaktor att lägga till övrigt globalt stök och krig.

Erik Thedéen varnade för att tullarna kan bli en dubbelsmäll – först högre inflation och sedan konjunkturnedgång om svenska företag får det tuffare på exportmarknaderna. Men det är som sagt många om och men i hela analysen och ingen vet.

Även om inflationen i första läget bara drabbar USA, så är det penningpolitikens minst hemliga hemlighet att Riksbankens beslut i någon mån påverkas av vad Fed gör.

Jens Magnusson tycker att Riksbanken visat att man vågar agera frikopplat från Fed när man gick före och sänkte i maj. Men tvingas Fed bromsa sätter det vissa begränsningar även för Riksbanken.

Den främsta anledningen är kronkursen som pressas om gapet mellan styrräntorna blir för stort. Men kronan hamnar också under press om dollarn stärks på egna meriter. Och stärkts har den gjort den senaste tiden, och dagen efter valet gjorde den ett rejält hopp.

Tullarna borde stärka dollarn när amerikaner köper mindre utländska varor och därmed köper mindre utländsk valuta, vilket innebär att de säljer färre dollar. Även om mycket annat påverkar så är huvudscenariot att en Trump-seger kommer att stärka dollarn, säger Jens Magnusson.

Kronan är dessutom väldigt dollarberoende. När dollarn stärks mot euron så försvagas kronan relativt mer. Eller som Jens Magnusson uttrycker det:

– Svenska kronan är som svansen på en hund.

Trump själv vill dock inte se en stark dollar eftersom det hämmar exporten. Men samtidigt vill han säkerställa dollar som världsvaluta och har föreslagit 100 procent tull för länder som inte vill använda dollar. Det torde i sådant fall stärka dollarn.

Och så var det frågan om det amerikanska budgetunderskottet. Det är för stort redan som det är. Räntor på amerikanska statspapper har gått upp i takt med att marknaden ser högre risk och vill ha bättre betalt.

Trumps ekonomiska planer, om de genomförs i sin helhet, riskerar att ge en otrolig ökning av skulder och underskott, skriver den oberoende tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget (CRFB) i en rapport.

Så här långt har marknaden också signalerat att en Trump-seger innebär effekter på statspappersräntan. Under valrörelsen har räntorna stigit när det lutat åt Trump och sjunkit när det pekat på Harris. Dagen efter valet pekade marknaden återigen med hela handen och skickade upp 10-åringen markant.

För svenska hushåll med bolån är det inte bra.

– Blir det högre marknadsräntor vid en Trump-seger så är det klart att det påverkar svenska räntor, inklusive de bundna bolånen. Antingen stiger de eller så faller de inte så mycket som de annars skulle ha gjort, säger Jens Magnusson.