Hem

Så (lite?) hänger din ränta ihop med Thedéens

Illustrationsbild. (Henrik Montgomery/TT, Fredrik Persson/TT)

SBAB och Danske Bank har höjt sina boräntor, medan Landshypotek går mot strömmen och sänker.

Både höjningar och sänkningar sker trots att Riksbanken inte kommit med några nya besked. Hur kommer det sig? Hur samspelar egentligen boräntan med styrräntan?

Varför rör sig boräntorna utan nyheter från Riksbanken?

Nyligen sänkte Landshypotek Bank flera listräntor, framförallt på längre bindningstider. Då hade en dryg månad passerat sedan Riksbankens senast justerade sin ränta – åt andra hållet.

Det är inte ovanligt att boräntorna som bankerna erbjuder och Riksbankens styrränta går i otakt. Enkelt förklarat beror det på att boräntorna inte främst styrs av dagens räntenivå, utan av vad marknaden tror att räntan kommer att bli.

Och Riksbankens egen prognos om räntan, räntebanan, blir inaktuell när makronyheter tillkommer som förändrar förutsättningarna. Det kan vara KPI-siffror, inflationsförväntningar eller helt andra nyheter.

– Boräntorna förändras av vilka nyheter som helst, som påverkar marknadens förväntningar och riskaptit, säger Paolo Sodini, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, till Omni Ekonomi.

När Riksbanken presenterade sin senaste räntebana i februari hade Silicon Valley Bank ännu inte skakat världens börser. Kollapsen som följde fick marknadens ränteförväntningar att svänga rejält.

Federal Reserve väntas bli försiktigare med räntehöjningar som en följd av SVB-kraschen. Det skulle ge Riksbanken större handlingsutrymme. (Damian Dovarganes / AP)

Hur påverkar Riksbanken boräntan, då?

Riksbankens penningpolitik påverkar boräntorna, men sambandet är snårigt. När centralbanken höjer räntan får det omedelbar effekt på de allra kortaste räntorna i marknaden.

Banker kan placera sitt överskott hos Riksbanken från en dag till en annan till en ränta som är 0,10 procentenheter lägre än styrräntan. Den kallas för dagslåneräntan eller ”overnight”-räntan. Styrräntan påverkar även riksbankscertifikat, en typ av certifikat som bankerna kan köpa med något längre löptid.

– Nivån på styrräntan påverkar de kortaste bolåneräntorna som har tre månaders löptid. Men det tar ju ett par månader innan reporäntan fått fullt genomslag på tremånadersräntan, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, till Omni Ekonomi.

”Det tar ett par månader innan reporäntan fått fullt genomslag på tremånadersräntan”

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank

Merparten av de svenska bostadslånen finansieras dock på annat sätt. Framförallt kommer pengarna som lånas ut till hushållen från bostadsobligationer, med betydligt längre tidshorisonter. Ofta är löptiden på mellan fem och tio år. De emitteras av bankerna och handlas på en marknad, som inte Riksbanken direkt kontrollerar.

Som bekant vill banken även tjäna pengar. Marginalen på bolån, det vill säga utlåningsräntan minus finansieringskostnaden, är ännu en variabel som styr. Den har svängt kraftigt historiskt, visar siffror från Finansinspektionen.

När ekonomin skakade som värst 2008 kunde hushållen finna tröst i pressade bruttomarginaler runt 0,2 procentenheter. Knappt tio år senare skulle de svälla till 1,6 procentenheter. Bankernas förklaring är det kostat att anpassa sig till tuffare regler, när det gäller att hålla eget kapital, som införts efter finanskrisen.

Bankernas påslag kompenserar även utlåningsinstituten för risker som betalningsinställelse, påpekar Paolo Sodini på Handelshögskolan i Stockholm.

Bankernas bolånemarginaler har sjunkit tillbaka från toppnivåer de senaste åren, visar FI:s siffror. (Finansinspektionen)

Hur mycket av aviserade räntehöjningar är inprisade i boräntorna?

Marknaden brukar inte lita blint på Riksbankens prognoser. Tvärtom är det deras egna, mer frekventa, bedömningar av utvecklingen som ligger bakom boräntorna.

Just nu är det billigare att välja rörligt jämfört med att binda på ett år hos alla stora bolåneinstitut, visar Compricers jämförelse. Räntan för fem års bindningstid är däremot lägre än för två år. Det speglar marknadens förväntningar om att räntan kommer att toppa inom en snar framtid, snarare än Riksbankens prognoser.

Frågar man chefsekonomen Michael Grahn är ”rubbet” av framtida förväntade räntehöjningar inprisade på marknaden i dag.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen