Veckans makrohöjdpunkter är räntebesked från Federal Reserve och ECB. Hur kan besluten påverka Riksbanken och i förlängningen din boränta? Omni Ekonomi reder ut.
Tunga räntebesked i veckan kommer att följas noga av världens centralbanker, däribland Riksbanken.
Allt talar för att Federal Reserve börjar höja igen på onsdag efter räntepausen i juni. Marknaden prisar in 25 punkter till intervallet 5,25-5,50 procent.
På torsdag kommer ECB presentera sin nionde höjning i rad, om prognosmakarna får rätt. Även här är stalltipset 25 punkter.
Framförallt ECB:s agerande väntas sätta avtryck i svensk penningpolitik.
Riksbanken ligger efter Fed och ECB i räntehöjningsrallyt. Och efter denna vecka väntas avståndet öka ytterligare. För Riksbankens del kan det betyda problem.
Om ECB som väntat höjer med 25 punkter hamnar centralbankens styrräntor i spannet 3,75–4,50 procent. Därmed skulle Riksbanken bli än mer omsprungen, med sin styrränta på 3,75 procent. Riksbanken är mån om att inte gapet blir för stort, eftersom det riskerar att göra kampen mot inflationen svårare.
Erik Thedéens företrädare Stefan Ingves betonade att en del av jobbet som centralbankschef handlar om att ”hamna rätt med svensk penningpolitik jämfört med penningpolitiken i de stora valutaområdena”.
”Riksbanken behöver hålla ungefär jämn takt”
Annars riskerar kronkursen motverka inflationsbekämpningen. När den svenska räntan halkar efter innebär det svalare intresse för att investera i Sverige. Av förklarliga skäl vill utländska aktörer då hellre flytta sina pengar till länder där ränteinvesteringar ger bättre betalt.
Det leder till minskad efterfrågan på svenska kronor, och att kronan därmed försvagas. Den rävsaxen vill Erik Thedéen undvika eftersom en svag valuta får följden att Sverige importerar inflation, eftersom importvaror blir dyrare.
– Riksbanken behöver hålla ungefär jämn takt för att inte riskera en alltför svag krona. Men det handlar inte om millimeterrättvisa utan om den huvudsakliga inriktningen, har Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg tidigare sagt till Omni Ekonomi.
På motsvarande sätt vill inte ECB avvika alltför mycket från Feds ränta.
Vad Riksbanken beslutar vid sitt nästa möte i slutet av juni orsakar däremot ingen större nervspänning hos ECB:s Christine Lagarde eller Feds Jerome Powell. Det beror på Sveriges ringa storlek.
ECB har störst inflytande på Riksbanken, enligt de flesta bedömare. Det har att göra med den omfattande handeln mellan Sverige och EU.
Europa svarar för 80 procent av svensk import, enligt Ekonomifakta. Euron är alltså den valuta som har störst påverkan på svenska importpriser.
– ECB:s penningpolitik utgör i dagsläget det faktiska ankaret i svensk penningpolitik, säger Anders Nordberg, makrostrateg på Länsförsäkringar, till Omni Ekonomi.
Federal Reserve är oftast den centralbank som har ledartröjan i en global penningpolitisk cykel. Anledningen är USA:s dominans i världsekonomin. Ekonomins storlek gör att alla andra centralbanker tvingas förhålla sig till hur Fed agerar.
Det här mönstret syns oftast men inte alltid. Ett nutida exempel på när det brutits är perioden 2010–2011 när Riksbanken och ECB började strama åt, medan Fed behöll nollräntorna.
– När sen Fed började höja 2015, då gick Europa i helt motsatt riktning med mer stimulanser. I den senaste cykeln har höjningarna varit mer synkroniserade även om Fed hela tiden legat steget före, säger Anders Nordberg.
Not: Detta är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades 13 juni 2023.