Så påverkas din och Sveriges ekonomi av anfallen mot Iran

Hormuzsundet är vägen in och ut ur Persiska viken och vid de smalaste delarna är sundet bara fyra mil brett.

Pratar vi olja och naturgas är sundet i praktiken mycket smalare – farleden för de enorma tankerfartygen är blott tre kilometer bred.

På insidan ligger hamnarna som skeppar ut cirka 20 procent av den globala oljeproduktionen.

– Vi kommer inte tillåta att en enda droppe olja lämnar regionen, sa Ebrahim Jabbari, rådgivare inom Irans revolutionsgarde, i måndags.

Enbart risken och hotet har hittills räckt för att stoppa i princip all trafik genom sundet.

Hormuzsundet.

1970-talets extrema oljeberoende i alla delar av ekonomin är historia så ett decennium av stagflation likt det som följde den tidens oljekriser får anses vara osannolikt. Men absolut blir det effekter:

1. Bensinen

Drar kriget ut på tiden kan bensinpriset vid pump stiga 10 procent på en månad, spår Handelsbankens råvaruexpert Christian Kopfer.

– Det är väldigt begränsad framkomlighet genom sundet om ens någon. Så länge det är så här kommer priserna bara fortsätta upp, säger Kopfer till TT.

2. Elpriserna

Naturgasen är till stor del prissättande för elen i länder som Tyskland och ett tapp av den flytande naturgasen från stora producenter i Persiska viken blir förstås kännbart.

Stiger priserna i Tyskland exporteras mer svensk el och då stiger i sin tur våra priser. Men skillnaden dämpas av att de svenska elpriserna redan är höga efter en ovanligt kall vinter, så effekten blir mindre än den kunde ha blivit, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till Omni Ekonomi.

Dessutom är våren på ingång och vinterkylan på utgång.

– När det händer nu och förbrukningen är på väg nedåt blir det inte så kraftiga effekter, säger Sigvardsson.

3. Inflationen

Ett stopp och en rusning i energipriserna riskerar att återtända inflationen i större ekonomier, varnar Neil Shearing, chefsekonom vid Capital Economics.

– Olja är den kritiska kanalen, säger Shearing till Financial Times.

En prognos, för USA, är att inflationen stiger från nuvarande 2,4 procent till över 4 procent om oljan stiger till över 100 dollar fatet.

4. Räntan

En sådan uppgång är besvärlig för centralbanken Federal Reserve som har som mål att hålla inflationen på 2 procent.

Om Donald Trump pressar centralbanken att hålla nere räntan och dessutom lyckas med det kan spiralen som sätts igång bli svåröverskådlig.

Lyckligtvis kanske inte det behövs då centralbankirer förväntas ”se igenom” sådana här uppgångar i energipriser. Anledningen är att konsumenterna får mindre köpkraft vilket på sikt minskar pristrycket på andra varor och tjänster, skriver FT.

Utgångsläget i mindre oljeberoende men mer gasberoende Europa är dessutom bättre. Inflationen i eurozonen är redan under målet, så det blir enklare för centralbanken ECB att fortsätta att sitta still i räntebåten.

Det är sällan som svenska Riksbanken inte följer ECB.

5. Globala tillväxten

Bara känslan av ”kris på kris på kris” kan få företag att dra ner på investeringar vilket i sin tur sänker tillväxten.

– Temat är för många chocker som händer på en gång. Du har Venezuela, Grönland, tullarna och nu Iran, allt på bara två månader, säger Tomasz Wieladek, europeisk chefsekonom för T Rowe Price, till Financial Times.

Andra pekar just på hur bra den globala ekonomin har stått emot i det senaste årets kaos.

– Tillväxtsnivån i den globala ekonomin och handeln har varit otroligt motståndskraftig, säger Oxford Economics chefsekonom Innes McFee till samma tidning.

6. Sverige

– Vi har precis börjat se en ljusning i den svenska ekonomin och vi får se hur allvarlig skadan blir av detta, säger statsminister Ulf Kristersson till Expressen.

Då det är valår och regeringen har lagt en jättebudget som ska lyfta svensk ekonomi är det är förstås inte konstigt att Kristersson lägger in ett litet förbehåll just nu.

Just budgeten är däremot intressant då det tunga statsunderskottet lämpar sig särskilt illa om inflationen snabbt får ny fart. Scenariot är högst spekulativt, men när finanspolitiken eldar på en sådan situation kan Riksbanken tvingas till ett avsteg och höja styrräntan ändå.

En mer omedelbar krigseffekt är att den uppåtgående kronan har försvagats igen, och då särskilt mot dollarn som uppenbarligen behåller sin roll som säker hamn i tider av kris.

7. Börsen

Veckan har inletts med kraftiga börsfall vilket lär skära djupa hål i mångas besparingar.

Börsen är samtidigt sin egen värld som inte alltid sitter ihop med den verkliga ekonomin, och den var redan en rätt spänd båge.

Indexen har gått spikrakt uppåt i snart ett år och från dalarna efter Trumps ”frihetsdag” fram till det nya krigsutbrottet steg Stockholmsbörsens storbolagsindex nästan 50 procent.

Iran har utvecklat en betydande bredd av förmågor, säger den marina säkerhetsexperten Nich Childs till Sky News och räknar upp sjöminor, snabbgående attackbåtar, ubåtar, drönare och robotsystem.

Situationen är dessutom asymmetrisk – USA behöver göra passagen helt säker, Iran behöver bara göra hotet tillräckligt stort för att tankerfartygen ska sluta passera.

USA har en enorm militär övermakt och kan orsaka stora skador på Irans styrkor i området. Men två omfattande flygbombningskampanjer mot huthierna i Jemen – först under Joe Biden och sedan under Donald Trump – kunde inte stoppa attackerna i Röda havet. Det ger en fingervisning om hur svårt det blir att helt utradera hotet från Iran.

Iran har satt en ”detaljerad” plan av nu dödade ayatolla Khamenei i verket och målet är att skapa kaos i Mellanöstern och skaka de globala marknaderna, säger en regimkälla till Financial Times.

Projektiler har avfyrats mot ett flertal länder i vad källan kallar en ”stor brand”.

– När våra röda linjer överskreds i strid med internationell rätt kunde vi inte längre följa spelreglerna, säger källan.

Den civila sjöfarten skyddas av internationell rätt, men hittills har sjöfarten i Persiska viken skonats i Irans attacker.

Det kan ha sina skäl. Större delen av oljan och naturgasen från Persiska viken går till Asien och Irans största kund är Kina.

– Kina kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra sin energisäkerhet, har en talesperson för Kinas utrikesdepartement sagt.

Bedömningen av de här riskerna är själva knäckfrågan. Analytiker väntar sig äkta Putinpriser som till och med kan bli högre än de som skådades 2022 om det blir ett längre stopp i Hormuzsundet.

Nås däremot någon slags överenskommelse mellan Iran och USA och Israel väntas priserna i stället falla och det rätt rejält. Anledningen är att marknaden redan har tryckt upp oljepriserna en hel del.

Ett mellanscenario är att enbart Irans olja stängs ute från världsmarknaden och då kan oljepriserna bli kvar någonstans omkring nuvarande runt 80 dollar fatet vilket är 35 procent högre än vid årsskiftet.