”Goda nyheter för Riksbanken efter två till tre månader med inflation som varit överraskande hög. Det stödjer vår bild av att kärninflationen blir lite lägre än i Riksbankens prognos den närmaste tiden.”
”Stor seger – nu är januarisänkning rätt given”
”Goda” och ”lite överraskande” nyheter. Så tolkas nya preliminära inflationssiffror för december, som visar större inbromsning än väntat. Utfallet bäddar för en ny räntesänkning från Riksbanken i slutet av januari, säger flera experter till Omni Ekonomi.
– Med lugnande inflationsbesked blir utrymmet större för ytterligare sänkningar, säger Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB.
Stefan Westfeldt, chefsförvaltare på Vinga Asset Management, kallar i sin tur utfallet för ”en stor seger för Riksbanken som har gått snabbare fram än de flesta andra centralbanker”.
Inflationsutsikterna framåt är alltjämt osäkra. Det ligger i korten att inflationen, mätt som KPIF, snart klättrar nära eller över 2-procentsmålet, enligt Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken.
Vad tänker du om att inflationen bromsade mer än väntat i december, enligt snabb-KPI?
”Det var välkommet att KPIF exklusive energipriser, KPIFXE, var en gnutta lägre än väntat (2,1 procent) efter det senaste halvårets envist oroande tendens med KPIFXE över inflationsmålet. KPIF tänker jag inte så mycket alls om, efter ett 2024 präglat av ovanligt lågt men volatilt elpris.”
”Vi vet inte de bakomliggande drivkrafterna ännu, men sannolikt ligger lägre energi- och elpriser bakom. Detta är positiva nyheter och lite överraskande eftersom kronan har försvagats ytterligare i december.”
”I november var inflationen tillfälligt förhöjd till följd av att Black Friday inföll ovanligt sent i fjol och till följd av att det kalla vädret i början av månaden påverkade elpriserna positivt. Så en inbromsning av inflationen i december var förväntat. Vi hade dock räknat med en inbromsning till 1,6 procent snarare än 1,5 procent, men ett sådant prognosfel ligger inom en normal felmarginal. Jag är därför inte jätteförvånad över utfallet.”
Vilken betydelse har siffran för Riksbanken inför kommande räntebesked?
”Det ger Riksbanken möjlighet att lägga mer fokus på den ekonomiska stabiliteten. Återhämtningen har hittills dröjt längre än vi trott, även om det mesta pekar på att den är på ingång. Med lugnande inflationsbesked blir utrymmet större för ytterligare sänkningar för att ge stöd åt ekonomin.”
"Siffran stärker bilden av att nästa räntesänkning kommer i januari. Det faktum att underliggande inflation fram till nu legat kvar över 2 procent och Riksbanken tvingats revidera upp sin prognos för 2025 innebär att Erik Thedéen & Co har övervägt att pausa sänkningarna till mötet i mars. Men nu tror jag ännu mer på januarisänkning.”
”En stor seger för Riksbanken som har gått snabbare fram än de flesta andra centralbanker. Nu är en ny sänkning på 25 punkter i januari ganska given. Därefter kommer de sannolikt ta en paus och vänta in ECB.”
”Utfallet hamnade under Riksbankens prognos. Det stärker därför vår befintliga bedömning att Riksbanken fortsätter att sänka styrräntan i januari till 2,25 procent. Riksbankens nuvarande räntebana är dock allt för försiktig och vi räknar fortsatt med en styrränta på 1,75 procent i slutet av 2025. Men den kan även hamna lägre än så. Jag noterar att Riksbanken själva bedömer att den neutrala räntan kan vara så låg som 1,5 procent.”
KPIF är under målet för sjunde månaden i rad – hur säkra kan vi vara på att det fortsätter så?
”Säkra kan vi inte vara. Men jag tycker att den här siffran stärker vår prognos om att inflationen ska hålla sig nära eller till och med under målet det kommande året – lite beroende på vilket mått vi väljer att se på. De största riskerna finns utanför Sverige, bland annat i form av amerikansk handelspolitik, men också globala priser på exempelvis livsmedel och frakt. Givetvis skulle en ny energikris kunna orsaka problem, men i dagsläget ser vi snarare lägre energipriser i Sverige än Riksbanken har i sin prognos.”
”Inte säkra alls! I stället ligger det i korten att KPIF-inflationen snart ansluter till den underliggande trenden nära eller strax över 2-procentsstrecket. Låga elpriser fortsätter inte att dämpa inflationen, alltså prisförändringarna. Till de största riskerna hör inflation från en eventuellt allvarlig handelskonflikt, och disinflation om återhämtningen i Europas ekonomi kommer av sig.”
”Vi kan inte alls vara säkra på det, konsumtionen är motor i den ekonomiska uppgången som har börjat och den kan dra med sig inflationen, speciellt serviceinflationen. Dessutom ser det ut att bli få räntesänkningar i USA under 2025, om kronan fortsätter att försvagas är det också inflationsdrivande.”
”De flesta inhemska faktorer talar för att kärninflationen kommer att fortsätta att avta under 2025. De största riskfaktorerna kommer från utlandet och särskilt USA. Risken är att den nya administrationens ekonomiska politik leder till högre amerikansk inflation och därmed även högre styrränta. Det kan i sin tur leda till att kronan försvagas och importinflationen ökar. Det ska dock krävas mycket för att prisökningarna åter hamnar tydligt över Riksbankens prisstabilitetsmål utan huvudspåret är fortsatt en inflation under målet.”
Läs mer:
Inflationen i Sverige (KPIF)
2024
November: 1,8%
Oktober: 1,5%
September: 1,1%
Augusti: 1,2%
Juli: 1,7%
Juni: 1,3%
Maj: 2,3%
April: 2,3%
Mars: 2,2%
Februari: 2,5%
Januari: 3,3%
2023
December: 2,3%
November: 3,6%
Oktober: 4,2%
September: 4,0%
Augusti: 4,7%
Juli: 6,4%
Juni: 6,4%
Maj: 6,7%
April: 7,6%
Mars: 8,0%
Februari: 9,4%
Januari: 9,3%
Fotnot: Det som redovisas är prisförändringar i årstakt enligt Riksbankens målvariabel KPIF, som till skillnad från KPI utgår från oförändrade boräntor.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen