Färska siffror från Trygghetsfonden TSL och tjänstemännens systerorganisation TRR visar att arbetslösheten stiger snabbare än väntat. Det skriver TT.

Nära dubbelt så många arbetare har blivit av med jobbet efter sommaren jämfört med samma tid i fjol, enligt TSL.

– Speciellt inom industrin ser det ut att öka mer än i andra branscher, säger Caroline Söder, vd på TSL.

Hos TRR syntes i augusti en uppgång av antalet uppsagda tjänstemän i storleksordningen 30–35 procent.

– Men det är från låga volymer, man får sätta de här siffrorna i visst perspektiv, säger TRR:s vd Lennart Hedström.

Det finns många arbetslösa invandrare som skulle kunna ta jobben som i dag går till arbetare utanför EU. Det menar LO.

– Den här arbetskraften behövs generellt sett inte i Sverige i och med att vi har en arbetslöshet, framför allt bland lågutbildade, säger Mattias Schulstad, utredare på LO till TT.

Anna Libietis, arbetsmarknadsexpert på Företagarna menar att många svenskar kanske skulle kunna ta jobben, men ändå inte gör det för att jobbet finns i en annan del av landet eller för att matchningen inte fungerar.

De senaste fem åren har antalet inflyttade städare från länder utanför EU mer än trefaldigats, skriver TT.

Sedan 2014 har antalet beviljade arbetstillstånd för personer som kommer från länder utanför EU ökat med 70 procent, från drygt 12 000 arbetstillstånd till 20 800 förra året. Till och med augusti i år är siffran uppe i 17 000.

En stor andel är lågutbildad och köksbiträden och städare är grupper som ökat stort. Det finns en generell efterfrågan, men invandringen underlättas också av att landsmän banar väg för varandra, enligt Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

– Det skapas en marknad utifrån diasporan, som kanske inte alltid är efterfrågestyrd, säger hon.

Statsminister Stefan Löfven varnar för klimatförändringarnas effekter och vill skruva upp Sveriges tonläge i frågan under FN-mötet, säger han i en stor intervju med Aftonbladet.

– Vi måste höja medvetenheten om allvaret, men också öka självförtroendet i möjligheterna som finns, säger han.

I intervjun säger Löfven också att vi kommer att kunna både flyga och köra bil i framtiden, men att det måste göras på ett ”mycket, mycket smartare sätt”.

Fler än hälften av unga svenskar i åldrarna 18-29 år har minskat sin köttkonsumtion eller slutat äta kött helt för klimatet skull. Det visar en mätning gjord av opinionsinstitutet Novus på uppdrag av SVT. I åldersgruppen 50-79 år har bara var tredje tagit steget och minskat på köttet.

– Rent generellt ser vi att engagemanget för klimatet är större bland yngre än bland äldre. Det kan bero på att man har mer framtid framför sig ju yngre man är. Det kan också bero på att äldre inte är lika ideologiskt övertygade, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus till SVT.

Havremjölksföretaget Oatlys senaste kampanj ”Spola mjölken” har fått flera lantbrukare att ilskna till, skriver TT. Spannmålsbonden Katarina Forsberg säger till nyhetsbyrån att hon inte har någon lust att leverera havre till företaget.

– Framför allt är det tråkigt med en marknadsföring som sänker vanlig mjölk i stället för att lyfta fram vad som är bra med sin egen produkt, säger hon.

Hon får medhåll av bonden Lars-Johan Merin som säger att han tycker att kampanjen är ”oschyst”.

DN rapporterar att flera anmälningar om kampanjen har kommit in till Konsumentverket.

Havredrycksproducenten Oatly vill varumärkesskydda de påhittade orden ”pjölk”, ”trölk”, ”brölk” och ”sölk”, rapporterar Aftonbladet. Arla använder orden i sin reklam för att särskilja drycker som enligt mejerijätten inte smakar som mjölk.

– Det var ju uppenbart att Arla använde de där hitte-på-namnen som en beteckning på våra produkter. Ett smart sätt att säga Oatly, utan att säga det liksom,  säger Martin Ringqvist, kreativ direktör för Oatly Norden till Aftonbladet och uppger att de börjat använda orden själva.

Arla har å sin sida skickat in en invändning till Patent- och registreringsverket som bestrider registreringarna från Oatly.

Moderaterna föreslår sänkt skatt på bensin och diesel i sin budgetmotion, skriver SVT Nyheter.

Skälet är att partiet anser att den svaga kronan och det höga drivmedelspriserna gjort priset ”för högt”.

– Om man menar allvar med att hela Sverige ska leva, då måste man också möjliggöra för alla de som bor utanför större städerna att använda bilen, som de ju också är helt beroende av att göra, säger Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna.

Partiet vill dels avskaffa den så kallade överindexeringen av bensin- och dieselskatten som är en fortsättning på den frysning man beslutade om i M/KD-budgeten förra hösten.

Dessutom vill man se en aktiv sänkning av den så kallade energiskatten.

Tidigare moderate finansministern Anders Borg ser ett ”stabilt budgetarbete” från regeringen men efterlyser samtidigt en arbetsmarknadsreform.

– Det stora bekymret är att vi har ett integrationsproblem i Sverige, kopplat till hur vår arbetsmarknad fungerar. Och där görs ingenting, säger han till SvD Näringsliv.

Han säger att åtgärder är särskilt viktiga nu när arbetslösheten väntas stiga på grund av en ekonomisk avmattning.

SSU:s ordförande Philip Botström totalsågar regeringens budget, skriver Aftonbladet. Han menar att den kommer att gynna ”rika gubbar på Östermalm som har kristallkrona i taket”.

– Jag tar fram skämskudden, ärligt talat, säger han till TT.

Även LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är kritisk till skattesänkningarna och menar att högre arbetslöshet och större problem i landets kommuner är att vänta.

Kommunals ordförande Tobias Baudin säger i ett pressmeddelande att politikerna måste släppa sina ”ideologiska käpphästar” och satsa på välfärden.

Avskaffad värnskatt, familjevecka och det så kallade utvecklingsåret kostar tillsammans nio miljarder kronor, pekar Kommunal på.

– Bara dessa tre reformer motsvarar 21 000 undersköterskor, säger Baudin.

Efter att ha presenterat regeringens budgetproposition har Magdalena Andersson nu gjort den traditionsenliga budgetpromenaden till riksdagen.

Under den korta promenaden hade Andersson sällskap av ett stort pressuppbåd och hann bland annat berätta att budgeten som hon bar i famnen väger åtta kilo.

Under eftermiddagen väntar nu en budgetdebatt i riksdagen.

Det var inte en slopad värnskatt som drev Magdalena Andersson (S) in i politiken. Det säger finansministern till SvD efter att höstbudgeten presenterats i dag.

– Det är klart att den här budgeten är extrem eftersom vi avskaffar värnskatten. Den fördelningsprofilen är sämre än... ja den är svår att åstadkomma på något annat sätt, säger hon till tidningen.

Andersson säger att klyftorna ska utjämnas i en skattereform. Inför förhandlingarna om den säger hon att alla frågor kan komma upp på bordet, inklusive en återinförd fastighetsskatt.

Regeringens budgetproposition fick hård kritik från både höger och vänster när den debatterades i riksdagen i dag.

– När man ska göra satsningar kan jag bara konstatera att man lägger mer pengar på friåret än på polisen. Hur tondöv kan en regering och dess stödpartier bli? frågade Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tyckte alla att budgetsatsningarna på rättsväsendet är för skrala.

SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt framhöll även att hans parti vill tillföra mer pengar till kommunerna.

Vänsterpartiets Ulla Andersson passade under debatten på att gratulera den ekonomiska eliten som hon menar är de som gynnas av regeringens skattesänkningar.

– Det är ett svek mot välfärden, sa hon i riksdagens talarstol.