Trump är tillbaka – kommer inflationsspöket med honom?

Donald Trump har flera gånger lovat att få bort inflationen en gång för alla. Så snart han sätter foten i Vita huset ska han stoppa prisökningarna, och han vill dessutom halvera USA:s energipriser inom 12 till 18 månader.

Under ett kampanjmöte i North Carolina, som New York Post rapporterade om i somras, uttryckte han sig till exempel så här:

– Under min första dag i Ovala rummet kommer jag att skriva en order som ger varje minister och myndighetschef i uppdrag att använda alla tillgängliga verktyg och befogenheter för att besegra inflationen och snabbt få ner konsumentpriserna.

Trumps fokus på plånboksfrågor har varit ett smart drag i valrörelsen. Även om inflationen har sjunkit från sin topp på 9 procent till nära centralbankens tvåprocentsmål, känner många hushåll fortfarande av de höga levnadskostnaderna.

Hela fyra av tio väljare lyfte fram USA:s ekonomi som den enskilt viktigaste frågan i valet, enligt AP:s vallokalsundersökning med över 110⁠ 000 amerikaner.

Trots att majoriteten av väljarna verkar ha köpt Trumps löfte om nollinflation, är många ekonomer skeptiska.

Den största inflationsrisken handlar om Trumps utlovade tullar och risken för handelskrig. Det säger flera ekonomer som FT, WSJ och CNN har pratat med.

”Tullar är sannolikt inflationsdrivande och negativa för tillväxten”, sammanfattar David Seif, ekonom på Nomura.

Trump har bland annat föreslagit tullar på 10–20 procent på alla importerade varor, samt 60 procent tullar på kinesiska varor. En sådan kombination skulle höja USA:s tullar till den högsta nivån sedan 1930-talet – något som kan skapa utbudschocker och gör det dyrare för amerikanska företag att producera varor.

Både företagsledare och ekonomer tycks överens om att amerikanska kunder kommer att få bära kostnaden av tullarna.

Ett exempel är bildelsförsäljaren Autozone, vars vd talade klarspråk i samband med bolagets rapportsläpp:

– Vi kommer att överföra dessa tullkostnader till konsumenten.

I en WSJ-analys skriver Greg Ip att tullarna kan utgöra en större inflationsrisk än under Trumps första mandatperiod. Samtidigt kan en del av tullutspelen vara just utspel, för att tvinga handelspartner till förhandlingsbordet.

”Och om Trump ser att oro för tullar skadar aktiemarknaden eller driver upp räntorna, kan han vara villig att kompromissa”, skriver Ip.

Ett annat av Trumps löften som kan påverka inflationen har handlat om massdeportation av papperslösa immigranter.

Målet är att jobbmarknaden främst ska begränsas till amerikanska arbetare, men ekonomer varnar för att löneökningar kan pressa upp priserna på varor och tjänster.

Massutvisningar kan dessutom slå mot USA:s produktion och skapa osäkerhet i ekonomin. Forskare vid Colorados universitet har kommit fram till att deportationer historiskt sett har lett till att amerikanska jobb minskat – eftersom många invandrare inom jordbruk och bygg inte direkt konkurrerar med amerikanska arbetare.

Inom byggsektorn är till exempel en av fyra arbetare född utanför USA, och i Texas uppskattas ungefär hälften av arbetskraften sakna giltiga papper, enligt Bloomberg.

– Den här sortens politik – utvisningar, ingrepp i Feds oberoende och tullar på en helt ny nivå – skapar alla en extra dos osäkerhet i det ekonomiska klimatet, säger David Wilcox, tidigare Fed-anställd och nu verksam vid Peterson Institute for International Economics, till FT.

Även den expansiva finanspolitiken kan väcka liv i inflationsspöket. Löften om sänkta skatter för företag och höginkomsttagare har gett skjuts åt börsen – men skattepolitiken kan skapa problem på längre sikt och spä på USA:s växande skuldberg.

Både den tvååriga och den tioåriga statsobligationsräntan rusade när valresultatet blev känt. Ett tecken på att marknaden positionerar sig för en Trump-politik med högre inflation och därmed ett högre ränteläge.

Ja, räntorna och relationen till USA:s centralbank är ytterligare en fråga som väcker oro.

Trump har föreslagit att minska Federal Reserves oberoende och avsätta ordförande Jerome Powell före mandatperiodens slut.

Även om presidenten i praktiken har begränsad makt över Fed, kan Trumps utspel påverka synen på tvåprocentsmålet:

– Att presidenten inte respekterar centralbankens oberoende kan försvåra för Fed i den mån som det undergräver förtroendet för inflationsmålet, säger SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman till Omni Ekonomi.