”Att den underliggande inflationen – exklusive energipriser – rör sig tydligt mot målet. Det är först då Riksbanken kan andas ut. Vi tror att det blir framåt sommaren.”
”På god väg mot sänkt ränta – men ej där än”
Riksbanken kan inte andas ut även om KPIF i december sjönk till den lägsta nivån sedan juli 2021 och är snubblande nära målet. Den första räntesänkningen väntas ske i maj eller juni om trenden går åt rätt håll, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
– Prisökningarna på månadsbasis i december är faktiskt betydligt större än vi hade räknat med, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank, menar att det krävs flera månader i rad med lågt inflationstryck för att Riksbanken ska lätta på penningpenningpolitiken.
– Vi är inte riktigt där än, men på god väg, säger han.
Innan Riksbanken skrider till verket med en första sänkning krävs det sannolikt att ECB går före, eftersom direktionen vill undvika kronförsvagning, enligt flera experter.
Inflationen i december
KPIF: 2,3 procent
KPIF exklusive energi: 5,3 procent
Källa: SCB
Vad behöver Riksbanken se för att börja sänka?
”Inflationen mätt som KPIF sjönk ytterligare i december. Till stor del beror detta på att elpriserna var lägre jämfört med föregående år. KPIF-inflationen utan energipriser ligger fortsatt kring 5 procent vilket tyder på att inflationen fortsätter i stora delar av ekonomin. För att Riksbanken skall kunna sänka räntan måste inflationen i hela ekonomin, inte enbart elpriserna, avta.”
”Att den underliggande inflationen (KPIF exklusive energi) närmar sig målet lite mer. Antagligen räcker det med att de säsongsrensade månadstalen ligger nära målet under några månader. Jag tror att de även gärna ser att ECB sänker först för att undvika att försvaga kronan.”
”Riksbanken vill se att inflationen kommer in i linje med dess prognos, men något utöver det behöver den inte. Vice riksbankschef Per Janssons var nyligen tydlig med att han är beredd att byta fot och att styrräntan kan sänkas mer och tidigare än vad som ligger i Riksbankens prognos. Hans uttalande var så starkt att det talar för att övriga direktionen delar den bedömningen.”
”Riksbanken behöver få tydliga bevis på att det underliggande inflationstrycket växlat ner och sannolikt förblir lågt därefter. Det är, i min mening, inte liktydigt med en inflationstakt på eller under 2 procent, utan snarare en serie med genomgående återhållsamma månadstakter. Vi är inte riktigt där än, men på god väg.”
Kan för låg inflation snart bli ett problem?
”Givet att lågkonjunkturen fortsätter att vara mild tror jag att den risken är begränsad. Vi ska komma ihåg att underliggande inflation fortfarande är omkring 5 procent. Först behöver vi få bekräftat att denna kommer hela vägen ner till målet på 2 procent. Men om det skulle uppstå en allvarligare störning i ekonomin i form av en finanskris eller liknande kan vi inte utesluta att brist på inflation åter blir ett problem som var fallet under åren före pandemin.”
”Möjligheten finns, men inflationen mätt med KPIF utan energipriser är fortsatt hög och sjunker endast i begränsad utsträckning. Att inflationen skulle bli för låg är ganska osannolikt.”
”Det är inte omöjligt. Många priser har stigit långt över trend under de senaste åren och en del av drivkrafterna, till exempel höga energipriser, fraktkostnader och råvarupriser har reverserats. Nedgångarna har än så länge inte lett till lägre producentpriser på mer bearbetade varor och det finns en del priser som kommer fortsätta öka i en hög takt, till exempel hyror som stiger på grund av högre räntor.”
”Nordeas bedömning är att KPIF inflationen kommer ner till 2 procent i mars och ligger under målet från juni. Det finns risker att inflationen faller mer påtagligt, den kan till och med bli negativ igen, men det finns också risker som håller emot så som till exempel risken för högre fraktpriser i kölvattnet av konflikten i Röda havet.”
”Riksbanken har troligen viss översyn med en något låg inflationstakt, efter de senaste årens höginflationsmiljö. Givet att inflationen inte blir väldigt låg, exempelvis negativ, så bör det snarare göra att Riksbanken kan höja blicken från inflationen och även beakta andra makroekonomiska data.”
Vad sticker ut mest i dagens KPIF-data?
”Prisökningarna på månadsbasis i december är faktiskt betydligt större än vi hade räknat med. Det är en påminnelse om att resan ned till 2 procent inte nödvändigtvis kommer vara smidig och utan bakslag, utan att ett visst tålamod kommer att behövas.”
”Att KPIF-inflationen utan energipriser inte sjönk mer än vad den gjorde. Det var inte bra nyheter.”
”En del av varupriserna som föll mycket i juni, bland annat kläder steg mer än väntat. Tjänstepriserna var lite lägre än vi räknat med.”
”Elpriserna var högre än vad vi förväntat. Det är dock inget som bekymrar framöver, utan det handlar snarare om att det är en stökigt marknad där slagen är stora på grund av olika händelser. Nästa gång kan de överraska på nedsidan.”
”Inte särskilt mycket. Förväntansbilden var möjligen något för optimistisk efter de gynnsamma utfallen i oktober och november, men starkare varupriser låg i korten efter novemberreorna. Vi tycker att utfallet bekräftar bilden av att inflationstrycket försvagades under det fjärde kvartalet och lär fortsätta göra så framgent.”
När börjar Riksbanken sänka och hur många sänkningar blir det i år?
”Vår bedömning är att räntan börjar sänkas i juni och att Riksbanken hinner med tre sänkningar under hösten. Vi tror att med tanke på det svåra jobbet att få ned inflationen överhuvudtaget så kommer Erik Thedéen & co inte att agera skyndsamt med räntesänkningarna utan de kommer att behöva känna sig säkra på att den nedåtgående trenden är intakt och då kanske hellre avvakta något än att sänka för mycket eller för tidigt.”
”Riksbanken kommer troligen sänka under 2024. Men troligen sker det inte förrän inflationen ligger närmare 2 procent brett, det vill säga det är inte enbart elpriserna som sjunker.”
”Vi tror på en första sänkning i juni. Vi tror att direktionen vill vara säker på att inflationen är tillbaka på målet innan dess. Det som kan så fel i vår prognos är att räntan sänks tidigare. Men vi tycker samtidigt att marknaden prissätter en lite för stor sannolikhet för sänkning redan i mars.”
”Nordeas bedömning är att Riksbanken sänker räntan i maj med 0,25 procentenheter och sedan fortsätter ned till 2,50 procent i slutet av 2024. Inflationen faller snabbt, svensk ekonomi viker på bred front och nu dämpas också arbetsmarknaden där arbetslösheten stiger.”
”Den första räntesänkningen kommer i maj, enligt vår uppdaterade prognos. Då har Riksbanken haft möjlighet att begrunda en lägre inflation under inledningen av 2024, samtidigt som den svenska realekonomin och arbetsmarknaden utvecklas svagt. En förutsättning är sannolikt att ECB tar steget innan Riksbanken, vilket vi också tror att de gör i april.”
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen