”Arbetslösheten är lägre än vi tror”
Ett relativt nytt mätsätt visar att den svenska arbetslösheten ligger runt 5,5 procent jämfört med de 9 procent som ofta lyfts fram. Den bilden är mer rättvis, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i en gästkrönika.
Svensk arbetslöshet är på en förhöjd nivå efter en utdragen lågkonjunktur. Men arbetslöshetsstatistiken behöver nyanseras och en mer rättvis bild av svensk arbetslöshet är snarare runt 5,5 procent än de 9 procent som allt som oftast lyfts fram.
Registrerade arbetslösa hos Arbetsförmedlingen bottnade i somras och har sedan dess gått åt rätt håll.
Hur mycket lediga resurser det finns i ekonomin är viktig information för beslutsfattare då såväl penning- som finanspolitiken agerar på denna. Men även hushåll och företag påverkas av hur arbetsmarknaden beskrivs. Det är därmed centralt att statistiken mäter det vi är ute efter, det vill säga lediga resurser.
AKU, det vedertagna måttet på arbetslöshet, är en enkätundersökning som brottas med låg svarsfrekvens, endast runt 45 procent, vilket ökar osäkerheten.
Enligt AKU är det dessutom mycket lätt att klassas som arbetslös om individen står till arbetsmarknadens förfogande. Det räcker att ha sett en jobbannons som väcker intresse eller ha besökt en jobbmässa, vilket många studenter gör. Det betyder att så mycket som en tredjedel av de som anses arbetslösa enligt AKU är heltidsstudenter som ofta söker helg- eller sommarjobb. En stor del av dem är i gymnasieålder.
SCB har publicerat en ny undersökning sedan 2022, BAS. Den bygger på samma struktur som AKU, men individen behöver vara inskriven på Arbetsförmedlingen för att anses vara arbetslös. Arbetslösheten enligt BAS var 5,5 procent i november, vilket stämmer väl överens med AKU rensat för heltidsstudenter.
Det måttet rimmar också bättre med den bild som sysselsättningsgraden ger. Hög sysselsättningsgrad är en styrka och här sticker Sverige ut med en högre grad än i de flesta jämförbara länder.
Sysselsättningsgraden i Sverige i dag är långt högre än under pandemin och under finanskrisen 2008. Medan arbetslösheten enligt AKU ligger på ungefär samma nivå som under dessa kriser. Även det indikerar att AKU inte speglar den verkliga arbetslösheten.
BAS ger en mer rättvis bild av svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är förhöjd på grund av lågkonjunkturen, men den är snarare 5,5 procent än 9. I grunden har Sverige en välfungerande arbetsmarknad. I jämförelse med andra länder är dock sysselsättningsgraden mer relevant än arbetslösheten.
Ovan talar för att BAS bör lyftas upp och vara ett centralt komplement till AKU i närtid, för att på sikt spela en mer betydande roll än AKU. I Nordeas prognoser är BAS i fokus framöver.
Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.