Färdighöjt eller inte? Förhandstipsen går isär bland ekonomer inför veckans räntebesked från Riksbanken. Det lutar på marginalen åt ytterligare en höjning om man lyssnar till röster i Omni Ekonomis expertpanel.
Kronans uppstuds ligger i farozonen om Erik Thedéen och övriga direktionen visar tveksamhet med att höja, menar Swedbanks seniorekonom Jesper Hansson.
Han tillhör de som tror på höjning till 4,25 procent på torsdag. Det är ingen okvalificerad gissning med tanke på att Hansson flankerade Stefan Ingves vid räntebesked i sin tidigare chefsroll på Riksbanken.
– Riksbanken vågar inte hoppas på att utfallet för oktober med låg månadsförändring är något som håller i sig, säger han.
SEB:s Amanda Sundström, som också har en bakgrund på centralbanken, delar inte den bedömningen utan tror på räntepaus.
– Inflationen är hög här och nu, men Riksbanken ska blicka framåt, säger hon.
”Jag tror att Riksbanken kommer att höja styrräntan till 4,25 procent. Inflationen ligger fortfarande betydligt över 2 procent, särskilt om man exkluderar energipriserna, och faktiskt något högre än Riksbankens senaste prognos. Månadssiffrorna är volatila och Riksbanken vågar inte hoppas på att utfallet för oktober med låg månadsförändring är något som håller i sig.”
”Jag tror att Riksbanken kommer att lämna räntan oförändrad nästa vecka. Inflationen är hög här och nu, men Riksbanken ska blicka framåt. Där ser vi att mycket pekar på en betydligt dystrare ekonomisk utveckling men också lägre inflation. Arbetsmarknaden visar tecken på att mattas av, den ekonomiska aktiviteten avtar och företagens prisplaner indikerar ett betydligt mer dämpat pristryck framöver.”
”Jag landar i en paus. Inflationsutfallet för oktober, och särskilt den lägre tjänsteinflationen, tillsammans med de svaga ekonomiska utsikterna tycker jag räcker gott och väl för att avvakta. Även fallande energipriser och en fortsatt bred internationell trend med lägre inflation talar för att det räcker nu.”
”Vi räknar med att Riksbanken höjer räntan till 4,25 procent och därefter ligger kvar på den nivån till september 2024. Inflationen är fortsatt högre i Sverige än i många andra länder och lite högre än Riksbankens senaste prognos. Dessutom utgör kronan fortsatt en risk för inflationen. Nu har kronan stärkts en del men för att minska risken för en ytterligare försvagning som skulle öka inflationsproblemet gör vi bedömningen att Riksbanken gärna ligger lite högre än ECB.”
”Nordea räknar med en räntehöjning. Inflationen är för hög, och Riksbanken vill säkerställa att inflationen faller i linje med prognoserna och att kronans försvagningstrend har brutits. Det är dock ovanligt osäkert inför nästa vecka, Riksbanken kan välja att avvakta.”
”Det finns goda argument för att avvakta med ytterligare räntehöjningar, inflationen är på väg ned, ekonomin har bromsat in kraftigt, arbetslöshet och varsel har börjat stiga. Tyvärr tror jag att Riksbanken kommer att höja styrräntan ytterligare, de kan ju också höja mindre än 25 punkter.
Bristande omvärldsanalys och dålig tajming har tyvärr bidragit till att penningpolitiken kommit att förstärka konjunktursvängningar i stället för att dämpa dem. Fortsatta räntehöjningar riskerar nu destabilisera ekonomin och ytterligare försvaga kronan, snarare än att gjuta olja på vågorna.”
”Möjligen är det så att den mer varaktiga förstärkningen som vi och Riksbanken förutser ska komma under 2024 redan har påbörjats. Men kronan är fortfarande svag och bidrar till att hålla uppe inflationen ännu en tid. Om Riksbanken nu visar tveksamhet med att höja räntan, kan det snabbt få kronan att tappa i värde igen.”
”Riksbanken har signalerat att de är oroliga för att den svaga kronan försvårar i kampen mot inflationen. Kronan är fortfarande svag ur ett historiskt perspektiv, men betydligt starkare än Riksbanken såg framför sig vid mötet i september. Jag tror att Riksbanken gärna ser en ännu starkare krona, men den senaste förstärkningen är nog mer än välkommen på Brunkebergstorg.”
”Endast i den mån den påverkar den underliggande inflationen och inflationsförväntningar. Kronan är fortfarande en given riskfaktor för inflationen, men jag skulle säga att möjligheten att föra vidare kostnadsökningar nu försämras, och jag ser snarare risk att företagens marginaler i stället börjar att sjunka. Allteftersom inflationen faller tillbaka så kommer kronkursen minska ytterligare i relevans för penningpolitiken.”
”Det lugnar dem säkert men samtidigt tror jag inte de känner sig säkra på att kronan är på en tydlig förstärkningstrend än. Den har ju hoppat runt en hel del och det har inte alltid varit lätt att förklara rörelserna.”
”Det är centralt och är ett viktigt skäl till att det är tämligen öppet vilket beslut Riksbanken landar i nästa vecka.”
”Riksbanken borde vara, och är nog mycket oroad över kronans utveckling. Frågan är om en ytterligare räntehöjning skulle få någon större positiv effekt. Trots rekordsnabba räntehöjningar har den svenska kronan varaktigt försvagats. Den senaste höjningen tillsammans med Riksbankens valutasäkring har endast marginellt lyckats vända utvecklingen. Ytterligare räntehöjningar riskerar att försvaga kronan, eftersom det kan förvärra läget i delar av den kommersiella fastighetssektorn. Effekten på inflationen kan då utebli samtidigt som konjunkturläget och den finansiella stabiliteten äventyras.”
”För oss på finansmarknaderna är det spännande om de kommer med nya beslut om utökade försäljningar av statsobligationer eller transaktioner för att minska risken i valutareserven. Men viktigare för hushåll och hela ekonomin är om de kommer med nya signaler om hur länge de tänker behålla styrräntan på en jämförelsevis hög nivå.”
”Vi tror att det finns en möjlighet att Riksbanken utökar försäljningen av svenska statsobligationer, så det skulle jag hålla utkik efter. Utökade försäljningar kan bidra till en finansiell åtstramning som inte slår så hårt mot svenska hushåll, men ändå ge en liten skjuts åt kronan. Och så blir det såklart väldigt intressant att se vad räntebanan signalerar om styrräntan kommande möten – är Riksbanken till slut klara med höjningarna? Och kommer de ändra något när det gäller tidpunkten för när räntan kan börja sjunka igen?”
”Räntebanan – vid paus kommer den sannolikt innehålla en sannolikhet för höjning i början av 2024. Att det sedan skulle följas upp med en faktisk höjning är mindre sannolikt.
Utöver det är utsikterna för den reala ekonomin med fokus på arbetsmarknaden värda att bevaka. Riksbanken borde närma sig punkten där avvägningen mellan inflation och arbetslöshet blir alltmer viktig, och det kan bli startpunkten för en mer konkret diskussion lägre styrräntor.
En snabbare försäljningstakt av obligationsinnehaven, QT, med några miljarder till per månad, kan bli ett sätt att ge lite kronstöd utan att behöva höja styrräntan.
Till sist kommer jag att titta på hur enig direktionen är. Inför en omläggning av penningpolitiken brukar oenigheten öka, och kanske kan vi redan nu börja se de första reservationerna från enskilda ledamöter. Vid en höjning borde sannolikheten för åtminstone en reservation vara hög.”
”Vad de säger om kommande ränteförändringar och vad de lägger in kvantitativt i sin räntebana. Vi håller utkik efter om de signalerar att det kan komma fler höjningar i likhet med ECB: och Fed:s kommunikation, eller om de är mer neutrala.”
”Riksbanken lär ha dörren lite på glänt för ytterligare en räntehöjning, vilken dock inte materialiseras enligt vår bedömning. Med största sannolikhet betonar Riksbanken att räntesänkningar är avlägsna. Det blir intressant att se hur orolig Riksbanken är för arbetsmarknaden och konjunkturen i övrigt.”
”Riksbanken missade helt alla signaler om att inflationstrycket ökade under slutet av 2021 och början av 2022. Det är därför viktigt att se hur Riksbanken läser av alla de signaler vi nu ser på att inflationstrycket minskar och att konjunkturläget snabbt håller på att förändras. Riksbanken behöver bli bättre på att läsa av och kommunicera med näringslivet helt enkelt.
Sedan är det ju förstås relevant att följa vad som händer med kronan. Kronan styrs just nu mer av utländska investerares syn på svenska tillgångar och svensk ekonomi. Särskilt problemen för vissa svenska fastighetsbolag tror jag spelar in och där är räntenivån en del av problemet.”