Norge (fastlands-BNP): +5,2 procent
Danmark: +4,9 procent*
Sverige: +4,3 procent*
Finland: +2,6 procent*
* Preliminära siffror
Ekonomer: Anmärkningsvärt coronafacit för Norden – ser ljuset i tunneln under våren
Norden har klarat sig anmärkningsvärt bra under coronakrisen. Efter en bred rekyl i tredje kvartalet är det nu väldigt jämt mellan ländernas BNP-utveckling hittills i år. Det säger Danske Banks chefsekonom Las Olsen till Omni Ekonomi.
Rekylen för svensk BNP i tredje kvartalet förklarar Kjersti Haugland, chefsekonom på DNB, med att det fanns stor återhämtningspotential efter raset i Q2 då Sverige gick sämst i Norden.
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, fyller i:
– En viktig anledning till Sveriges revansch är att världshandeln tog fart och det gynnade svensk export och industri samtidigt som Kina började gå allt bättre.
Framåt väntar han sig att Danmark och Norge tar täten i den ekonomiska återhämtningen. Las Olsen på Danske Bank ser i stället störst potential för tillväxt i Norge och Sverige.
SEB:s prognos är att Danmark får den starkaste tillväxten under 2021, säger chefsstrategen Jussi Hiljanen.
Unsupported: Question
”Den norska ekonomin upplevde ett djupt fall från första till andra kvartalet – på 6 procent. Det var dock mindre djupt än i många andra länder. Rekylen, som började under andra halvan av april, var stark under sommaren men har tydligt försvagats under hösten. Om man tittar på BNP-utvecklingen i Norge och Sverige under tredje kvartalet jämfört med samma kvartal förra året ser bilden ganska lik ut. Norsk BNP är 3,2 procent lägre, medan svensk BNP är 3,5 procent lägre.”
”Skillnaderna i tredje kvartalet speglar mest att det också fanns skillnader under första halvåret. Om man tittar på hela den delen av 2020, som vi har siffror över, har de nordiska länderna klarat sig anmärkningsvärt bra. Då summeras BNP-fallet i Sverige och Danmark till 3,7 procent och 3,8 procent i Norge och 3,9 procent i Finland. Det ligger inom den statistiska felmarginalen. Det är samtidigt bättre än de flesta andra länder i världen, och jag tror bland annat beror på att Norden har varit bra på att skydda ekonomierna från de värsta konsekvenserna av nedstängningar under våren.”
”Utvecklingen så här långt ligger väl i linje med den bedömning vi gjorde i vår senaste Swedbank Economic Outlook den 5 november. Skillnaderna i rekyl speglar de skillnader som finns mellan de olika nordiska länderna i fråga om industrisammansättning och export. I både Norge och Danmark har hushållens konsumtion utvecklats relativt stark och varit en bidragande orsak till utvecklingen.”
”BNP-fallen totalt under första halvåret var ungefär lika stora i Sverige, Danmark och Norge och detsamma gäller rekylen under tredje kvartalet. Finlands BNP föll mindre och återhämtade sig mindre. Nivån under kvartal tre jämfört med början av året är ungefär densamma i alla nordiska länder, det skiljer sig mindre än en procent.”
Unsupported: Question
”Länder med branta fall brukar ha en stark rekyl eftersom det finns större återhämtningspotential. Smittspridningen såg bättre ut under sommaren även i Sverige, vilket la grunden för en solid återhämtning.”
”Sverige har vanligtvis större konjunktursvängningar på grund av ekonomins sammansättning, bland annat med en betydande bilindustri. Men med det sagt är det också en del tillfälligheter om utvecklingen har noterats i det ena eller andra kvartalet i de olika länderna. Sammantaget är de faktiskt mycket lika.”
”Det är fortfarande preliminära siffror, men de ser bra ut och är i linje med vår prognos. BNP-indikatorn styrker vår bild av en snabb återhämtning under sommaren. Ny månadsdata för produktionen i näringslivet pekar också som väntat på att återhämtningen tappade fart i september och återhämtningen kommer bli långsammare och upp och ner framöver. En viktig anledning till Sveriges revansch är att världshandeln tog fart och det gynnade svensk export och industri samtidigt som Kina började gå allt bättre.”
”Sverige fick större fall under andra kvartalet delvis på grund av större fall för tjänster. Även finsk industri klarade sig bättre under början av pandemin med bara en liten fall under kvartal två på grund av sammansättning och också för att Finland fick pandemin under kontroll relativt tidigt under våren. Den stora skillnaden mellan Sverige och Finland under kvartal tre är att nivån på finsk industriproduktion i september, som är den senaste observationen, ligger ungefär i linje med juni. Detta medan industriproduktionen i Sverige har rekylerat väldigt kraftigt uppåt efter att ha kraschat i april. Förlusten av utländska turister i Finland har inte varit ett så stort problem för ekonomin eftersom dess betydelse är relativt liten.”
Unsupported: Question
”Det är lätt att tänka att ett exporttungt land som Sverige kommer att drabbas särskilt hårt av det faktum att den ekonomiska aktiviteten bland viktiga europeiska handelspartner nu minskar igen. Samtidigt väntar en nedgång i i norska oljeinvesteringar nästa år, som redan låg i korten före coronakrisen, att tynga tillväxten i Norge. Smittspridningen och coronarestriktioner före och efter nyår blir en joker när det gäller vilket land som kommer att klara sig bäst. Förhoppningsvis kommer ett vaccin att vara på plats så att vi från och med andra halvan av 2021 kan börja leva som normalt igen i hela Norden.”
”Just nu är vi upptagna av kraftiga kortsiktiga fluktuationer, men potentialen för tillväxt är störst i Norge och Sverige. Helt enkelt för att det är där det finns tillväxt i befolkningen i arbetsför ålder. Även i Danmark öppnar ändrade regler för tillväxt i arbetskraften, medan den potentiella tillväxten antagligen måste sägas vara lägst i Finland.”
”Jag tror att Sverige och Finland kommer att utvecklas på ungefär samma sätt framöver och att Danmark, med en export som troligen klarar sig något bättre under rådande förhållande, tillsammans med Norge tar täten. Jag tror hela Norden kommer att se ljuset i slutet av tunneln allt tydligare under senvåren och andra halvan av 2021. Men för svenskt vidkommande kommer det även framöver vara viktigt att finanspolitiken är expansiv – gärna mer expansiv nu när restriktionerna utvidgas och man borde vara mer framåtblickande för att ingjuta förtroende och framtidstro - och att den understödjs av en expansiv penningpolitik.”
”Vi tror att utvecklingen kommer fortsätta vara ganska likartad i nordiska länder med fortsatt vissa skillnader mellan kvartal beroende på smittspridning, restriktioner och strukturella skillnader i ekonomier. Den starkaste tillväxten under 2021 får Danmark enligt vår nyligen publicerade prognos. Finsk exportindustri brukar vara mer sencyklisk som gör att när den internationella ekonomin börjar ta fart så brukar det dröja lite länge i Finland. När det gäller detaljhandel har Finland klarat sig bättre än i Sverige med en mindre nedgång och en snabbare återhämtning sedan april. Intressant att notera är att konsumentförtroendet i Finland har vänt nedåt under sen sommar och tidig höst samtidigt som den har fortsatt att öka i Sverige. Om detta kommer synas i detaljhandel framöver får vi se. Läget på finska arbetsmarknaden är skakigt och nedskärningar väntas i exportsektorer som papper, tillverknings- och maskinindustri samt flygbranschen.”
BNP-utveckling i tredje kvartalet:
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen