Falkenhäll: Hoppet lever för pressade pundet – trots allt

Förhandlingarna om brexitavtalet mellan EU och Storbritannien har gått på grund, i alla fall låter det så på förhandlingsföreträdarna. Det fortsätter att pressa det brittiska pundet – en valuta som redan tagit storstryk av coronapandemin. Men allt hopp är inte ute. Det skriver SEB:s valutastrateg Richard Falkenhäll i en gästkrönika i Omni Ekonomi.

”Även om bristen på framsteg i förhandlingarna, trots att tidsfristen löper ut om fyra månader, är oroande så är kostnaden för båda parter enormt hög om man skulle misslyckas”, konstaterar han.

Risken för att Storbritannien står helt utan ett handelsavtal med EU när man lämnar unionen fullt ut den sista december i år fortsätter att pressa pundet. Kommentarer från EU-företrädare under de senaste dagarna tyder också på att tålamodet håller på att rinna ut och ett avtal ser fortfarande ut att ligga en bra bit bort.

Pundet var en av de valutor som tog rejält med stryk under den akuta fasen av covid-19-krisen tidigare i år. Ett skäl var att EU-utträdet i januari hade fått många spekulativa aktörer att köpa ett undervärderat pund på spekulation att ett handelsavtal med EU skulle finnas på plats i slutet av det här året.

Covid-19-krisen medförde dock ny osäkerhet om så skulle bli fallet. Ett snabbt agerande från den brittiska centralbanken med räntesänkningar till nära noll och omfattande obligationsköp, och där man lät dörren för negativa räntor vara öppen, bidrog säkert också till försvagningen av pundet.

Liksom kronan återhämtade sig pundet under våren när riskaptiten steg. Under sommaren har dock bristen på synbara framsteg i förhandlingarna med EU och det faktum att brittisk ekonomi verkar ha drabbats hårdare än de flesta länder av vårens nedstängningar medfört en förnyad pundförsvagning.

Brittisk ekonomi har tagit rejält med stryk av covid-19. BNP föll med 22 procent under första halvåret 2020, vilket kan jämföras med EU-snittet på -15 procent, och den offentliga skulden är redan över 100 procent av BNP.

Redan inför folkomröstningen om det brittiska utträdet våren 2016 försvagades pundet när den osäkra framtiden medförde en riskpremie på pundet. Det tilltog efter det oväntade omröstningsutfallet och sedan dess har pundet varit rejält undervärderat enligt våra långsiktiga jämviktsberäkningar. Mot euron och dollarn handlar det om en riskpremie på mellan 15 och 20 procent i dagsläget.

Att pundet redan är undervärderat begränsar antagligen nedsidan om förhandlingarna om ett handelsavtal skulle fallera helt, men vi får trots det räkna med att pundet kan försvagas med ytterligare mellan 5 och 10 procent om det skulle ske. Om man å andra sidan lyckas nå fram till ett handelsavtal finns det en påtaglig uppsida för pundet eftersom riskpremien då ska bort från dagens prissättning.

För en varaktig återhämtning för pundet krävs att EU och Storbritannien gör snabba framsteg i förhandlingarna så att ett handelsavtal kommer på plats under hösten och att brittisk ekonomi lyckas ta tillbaka förlorad mark under de kommande kvartalen. Även om bristen på framsteg i förhandlingarna, trots att tidsfristen löper ut om fyra månader, är oroande så är kostnaden för båda parter enormt hög om man skulle misslyckas.

Efter den enorma chock som pandemin har inneburit för Storbritannien och EU-länderna skulle ett avtalslöst utträde vara en ytterst ovälkommen händelse både i Bryssel och i London. Det gör att vi ändå fortsatt räknar med att man når fram till ett avtal som förhindrar en sådan utveckling.

Tidpunkten är antagligen EU-toppmötet i mitten på oktober. I vårt huvudscenario med någon form av begränsat handelsavtal på plats vid årsskiftet räknar vi med att GBP/SEK ligger kvar runt dagens nivå på 11,50 i slutet på året innan vi ser en uppgång mot 12,00 under nästa år.

Skulle förhandlingar däremot bryta samman är nog nivåer en bra bit under 11,00 mer realistiskt.

Oavsett vad som händer får vi räkna med att pundet rör på sig under de kommande månaderna. Riktningen styrs dock av politisk nyckfullhet.

Bakgrund | Richard Falkenhäll
• Valutastrateg på SEB.
• Är makroekonom med fokus på bland annat valutor och penningpolitik. Har tidigare varit portföljförvaltare på Riksgälden.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.