Finns det en AI-bubbla och hur kan sparare gardera sig? Tre experter ger svar

Tid i marknaden slår tajming, brukar det heta. Av den anledningen är det lönlöst att försöka hoppa in och ut ur börsen. Så lyder ett vanligt råd till sparare. Hur ska man då gardera sig mot en potentiell AI-bubbla som allt fler varnar för?

En del professionella investerare ruckar på principen om att alltid vara investerad av rädsla för en krasch. Den franska kapitalförvaltaren Amundi har börjat köpa derivat, som stiger i värde när aktiepriser faller, rapporterar Financial Times. Andra minskar sin exponering mot tekniksektorn: GQG Partners dumpade techjättarna helt och hållet i slutet av fjolåret.

Om man frågar Carl-Henrik Söderberg, strateg på Ålandsbanken, är hotet om AI-bubbla ”en riskfaktor man ska bära med sig in i det nya året”.

– Därför är det klokt att se över portföljinnehavens vikter och eventuellt rebalansera om exponeringen är för hög. Det finns god potential till avkastning på andra ställen på börsen också, säger han till Omni Ekonomi.

Likt många andra bedömare ifrågasätter han inte den omvälvande effekt som AI-tekniken kommer att få på ekonomin och samhället. Det som i stället väcker skepticism är de kraftigt upptrissade värderingarna på börsen.

Dataanalysfirman Palantir handlas till omkring 200 gånger den förväntade vinsten ett år framåt, visar det mest vedertagna värderingsmåttet P/E. Det är extremt högt, konstaterar Söderberg. På den punkten ligger chiptillverkaren Nvidia i lä, med P/E-tal runt 25, trots bolagets hejdlösa kursrusning och status som världens högst värderade.

Alfred Bergs Anna Jakobson förvaltar en Sverigefond som har som princip att alltid vara fullinvesterad.

– Skulle det bli en större sättning driven av att investerare tappar tilltron till AI-racet så skulle det sannolikt påverka alla aktiemarknader. Men när och om en sådan korrektion kommer är mycket svårt att säga, säger hon.

Hon påpekar att Sverige inte alls har samma koncentration av techjättar som USA, och därmed förutsättningar att klara sig bättre i händelse av krasch.

Till sakens natur hör att ingen kan slå fast det förrän i efterhand.

Mycket hänger på om de jättebelopp som investeras i datacenter, som ofta liknas vid järnvägsrälsen i industriella revolutionen, är skäliga med tanke på AI-teknikens snabba utbredning. Eller om de har skenat bortom all förnuft och aldrig kommer gå att räkna hem.

– Jag tycker kanske det är lite tidigt att prata om en bubbla men förväntningarna är ofrånkomligen högt ställda, säger Carl-Henrik Söderberg.

Johan Söderström, som förvaltar SEB:s teknik- och AI-fonder, konstaterar att avkastningen på enorma summor som plöjs ner i datacenter är osäker. Det i kombination med hård konkurrens mellan privata aktörer och den goda tillgången till finansiering som driver på mångmiljardrullningen får honom att dra paralleller bakåt i tiden.

– Historiskt sett har det ofta slutat i överinvesteringar när vi haft denna mix av omständigheter. Järnvägssektorn när den var ung är ett exempel och fibernätsinvesteringar före år 2000 är ett annat, säger han.

– Om man är oroad för detta bör man inte investera i exponerade delar av tekniksektorn för närvarande.

I sammanhanget nämner SEB-förvaltaren techjättarna som är ledande inom molntjänster: Amazon, Microsoft, Alphabet och även uppstickaren Meta.

Det är svårt för sparare att skydda sig helt, eftersom i princip alla tillgångar väntas dras med i ett scenario med sprickande bubbla. Men det finns grader i ett sådant helvete.

Därför kan det finnas en vits i att leta bolag som är mer indirekt exponerade mot megatrenden, menar Carl-Henrik Söderberg på Ålandsbanken. Han pekar på ABB inom elektrifiering, Atlas Copco med sina vakuumpumpar, Skanska inom byggnader och Munters som levererar kylsystem till datacenter.

– Vill man tillbaka än mer på riskskalan kan såklart mer defensiva aktier adderas i portföljbygget. Banker hittar vi där, likaså läkemedel eller dagligvaror, säger han.

Anna Jakobson på Alfred Berg slår ett slag för en väldiversifierad portfölj.

– Som investerare, liten eller stor, är det alltid en risk att ha en koncentrerad portfölj med en stor vikt i ett fåtal aktier eller aktier som drivs av samma faktorer. Här tror jag många aktieintresserade skulle säga att jag är trist, men jag tycker alltid att fonder är bättre. Mitt eget sparande lägger jag alltid i fonder, säger hon.

Ett problem som fondsparare som vill styra bort från AI stöter på är att Nvidia och andra giganter på området blivit så dominanta på börsen. De väger tungt i index-, global- och teknikfonder, och Nvidia svarar för det allra största innehavet i AP7, soffliggarfonden i premiepensionssystemet.

– Vi undviker investeringar i ”neoclouds”, det vill säga nya konkurrenter på datacentermarknaden som är beroende av skuldfinansiering, säger SEB:s AI-fondförvaltare Johan Söderström.

Ålandsbankens Carl-Henrik Söderberg ser i sin tur risker i ”storydrivna bolag”, och nämner Palantir som exempel.

Aktierna som lär drabbas hårdast vid en krasch är sannolikt de där vinsterna ligger långt fram i tiden eller där värderingen i hög utsträckning bygger på önskescenarier om framtida tillväxt, resonerar han.