Från toppekonomi till ”Europas sjuke man” – så gick det utför i Tyskland

Det som en gång var Europas motor har nu börjat hacka och inför det tyska valet hopar sig frågorna: Hur ska landet ta sig ur den ekonomiska svackan? Och hur hamnade man här från början? För Sverige är den tyska ekonomin avgörande och mycket står på spel när tyskarna går till valbåsen – igen.

Artikeln publicerades ursprungligen den 22 februari 2025.

När Europas största ekonomi håller nyval är det med höga insatser. Sedan pandemin och ryska invasionen av Ukraina har Tysklands statsfinanser, företag och hushåll pressats hårt. Två år i rad har ekonomin krympt – den sämsta utvecklingen på två decennier.

Jämfört med glansdagarna under 2010-talet är skillnaden enorm. Mellan mitten av 00-talet och slutet av 10-talet uppgick den sammanlagda tillväxten till 24 procent och jämna steg hölls med USA. De senaste åren har den trenden fått ett abrupt slut och epitet ”Europas sjuke man” används återigen om Tyskland.

Våren 2020 stängde stora delar av världen ner och den globala ekonomin gick igenom ett stålbad: Covid-19-pandemin satte hela världen i gungning och Tyskland var inget undantag.

Politiker och centralbanker svarade med stora krispaket för att undvika en global ekonomisk krasch.

Pia Fromlet, makroekonom med inriktning euroområdet på SEB, säger att det började ljusna för Tyskland, som så många andra länder, efter den ekonomiska chock som pandemin initialt innebar. Men när Ukraina invaderades drabbades Tyskland av en industriell kris då energipriserna rusade kraftigt.

– Krisen nu beror delvis på konjunkturen och delvis på grund av strukturella problem som man inte kommer åt med penningpolitiska åtgärder, säger Fromlet.

Ett problem som blev tydligt för Tyskland när Ukraina invaderades och energipriserna stack iväg var hur beroende nationen och industriföretagen blivit av den billiga ryska gasen.

När freden som varat sedan andra världskriget bröts behövde Europa snabbt strypa importen av rysk naturgas och olja. Tyskland var en av de största gasköparna och alternativen till annan energi var få efter att både kärn- och kolkraften till stor del monterats ner på 2010-talet.

Att energipriserna kraftigt sköt i höjden gjorde att kostnaden för många av Tysklands största sektorer som kemi, tillverkningsindustri och fordonstillverkning ökade i rask takt. För att klara sig tvingades bolag att höja priserna på sina varor, något som i förlängningen påverkade konkurrenskraften negativt.

Samtidigt har Kina, som länge varit en av tyskarnas största handelspartner, köpt in mindre och börjat tillverka mer på hemmaplan.

– Den tyska affärsmodellen, med stor basindustri och export, har tjänat landet väl. Men Kinas överkapacitet har konkurrerat ut Tyskland, säger makroekonomen Pia Fromlet.

Hon menar att pandemin fick många av världens länder att hamna i ekonomisk chock, men för Tysklands del beror dagens svaga utveckling till stor del på det rusande gaspriset och Kinakonkurrensen.

Framförallt behöver företagen ställa om och ändra sina affärsmodeller. Bolagens vilja att tänka om har hittills varit låg och för att förändring ska ske måste det finnas en strävan att både investera och anpassa sig till rådande omvärldsförhållanden.

De senaste årens politiska stök i Tyskland har inte heller bidragit till tillväxt – snarare tvärtom uppger Fromlet.

Hon pekar bland annat på att den så kallade trafikljuskoalitionen mellan socialdemokratiska SPD, liberala FDP och De gröna, haft svårt att komma överens och enas i frågor som rör näringslivet. Förslag har lagts fram och sedan dragits tillbaka.

– Det har sänkt förtroendet rejält bland företagen.

För att regeringen ska få fart på företagen och öka förtroendet igen behövs investeringar, bland annat i infrastruktur, energisystemet och digitalisering. Dessutom måste byråkratin bli mindre krånglig.

– Får man det att fungera kan Tyskland vända trenden. Men det kommer inte ske över en natt, troligtvis syns det först 2026 eller 2027.

Den kristdemokratiske miljonären Friedrich Merz blir ny förbundskansler, spår opinionen och SEB:s Pia Fromlet. Men en viktig aspekt är vem han kommer att regera med. I den nya regeringen är förhoppningen att det ska bli enklare att bedriva och få igenom politiska reformer med färre blockeringar. Om det sker kan också bolagen bli lite muntrare.

– Först kommer politiken, sedan kommer näringslivet. Företagen kommer att behöva se action från regeringen för att öka förtroendet och investeringar från båda håll, säger SEB:s makroekonom.

Men det är ingen lätt process. Det finns både inhemska och internationella hot som USA-presidenten Donald Trumps tullutspel och kriget i Ukraina.

Den tyska ekonomin är både Europas motor och Sveriges enskilt största internationella handelspartner. Hur det går för vår granne är alltså av största vikt även för oss på andra sidan Östersjön.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lyfte nyligen fram att osäkerheterna i Tyskland är mer oroande än USA:s tullhot för den svenska ekonomin.

– Hur det går i tysk ekonomi påverkar oss så väldigt, väldigt mycket, sa hon till TT i mitten av februari.

Pia Fromlet instämmer i den analysen. Hon uppger att det är viktigt för den svenska exportens välmående att den tyska konjunkturen tar fart.

Hittills har Sverige klarat sig bra trots ett svagt Tyskland, dels på grund av den svaga kronan och dels eftersom energipriserna i jämförelse legat lågt här.

– Men fortsätter svagheten kommer det att drabba Sverige, säger Fromlet.

Trots det makroekonomiskt dystra läget har tyska börsen handlats muntert. De senaste tre åren har Dax-indexet stigit omkring 50 procent jämfört med Eurostoxx 50:s uppgång på 35 procent under samma period.

Sedan den senaste dippen i augusti i fjol kan uppgången på tyska börsen summeras till över 20 procent. Under samma period har Stockholmsbörsens breda OMXSPI stigit måttliga 6 procent och amerikanska S&P 500 runt 10 procent.

En tänkbar förklaring är enligt Pia Fromlet att investerarna trots allt ser en återhämtning i Europa framför sig. Dessutom är en teori att tillväxtgapet mellan Europa och USA minskas framöver.

– Jag har blivit förvånad över styrkan på börsen. Men att divergensen minskar kan göra att placerare söker sig till andra investeringsalternativ än USA.

Läs mer: