Oväntat hög inflation i december sätter omedelbar press på nytillträdde riksbankschefen Erik Thedéen. Han måste nu visa att han är lika beslutsam som sin företrädare, säger Knut Hallberg, seniorekonom på Swedbank, till Omni Ekonomi efter färska KPIF-noteringen på 10,2 procent för december.
– Även om elpriserna var den stora boven så var det en bred uppgång även i andra undergrupper, säger han.
Dagens utfall ökar risken ”betydligt” för ytterligare en höjning i april utöver en väntad dubbelhöjning i februari, enligt Hallberg.
Den höga inflationen drabbar framförallt låginkomsttagare eftersom priserna på livsmedel, boende och transporter har stigit mer än inflationen, påpekar Annika Alexius, professor i nationalekonomi.
– Lågavlönade hushåll lägger en större andel av sin inkomst på de sakerna, förklarar hon.
”Det är bekymmersamt. Även om elpriserna var den stora boven, och de har ju fallit den senaste månaden, så var det en bred uppgång även i andra undergrupper. Den nya Riksbankschefen kommer behöva visa att han är lika beslutsam som sin företrädare att inflationen måste komma ner.”
”De kommer att behöva höja räntan mer än beräknat.”
”Justerat för energipriser var det inte en lika stor överraskning. Sammantaget betyder dagens siffror något högre inflation än väntat, men jag ser inte detta som en ’game changer’. Thedéen kan välja att hålla fast vid planen på räntehöjning med 25 punkter i februari, även om sannolikheten för en höjning på 50 punkter har ökat.”
”De behöver fortsätta på den inslagna vägen och höja styrräntan. Närmast tror vi att de höjer med 50 punkter i februari. Risken för en aprilhöjning på 25 punkter har ökat betydligt.”
”De kan inte göra så mycket annat än att höja räntan. Den reala eller inflationsjusterade räntan är extremt låg.”
”Det betyder troligen att vi får se en något högre räntetopp för att få ner inflationen. Vi måste samtidigt komma ihåg att baseffekter kommer att dra ner inflationen kraftigt under 2023 nästan oavsett vad som händer med månatliga prisökningar.”
”Den mest skadliga effekten är att låginkomsttagare och barnfamiljer drabbas hårt. Även de som har stora matutgifter. Fortsatt hög inflation försvårar också inför de kommande löneförhandlingarna. Pressen på fackförbunden att stå upp för sina lönekrav ökar och att inte ge efter för arbetsgivarna. Hög inflation försvårar också sparande- och investeringsbeslut.”
”Hushållens reallöner faller. Dessutom drabbas lågavlönade mera än högavlönade eftersom priserna på livsmedel, boende och transporter har stigit mera än inflationen och lågavlönade hushåll lägger en större andel av sin inkomst på de sakerna. Många hushåll, särskilt unga, är alldeles för högt belånade och drabbas hårt av kraftigt höjda bolåneräntor.”
”Det blir svårare att planera ekonomin och inte minst är det tufft för konsumenterna.”