Winsth: Hushållen behöver inte amorteringspaus längre − men ta höjd för dyrare bolån
”Det var väntat med tanke på hur stark bostadsmarknaden är.” Så säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till Omni Ekonomi om FI-beskedet att amorteringspausen inte kommer att förlängas.
– Majoriteten av de hushåll som är på bostadsmarknaden har inte drabbats särskilt hårt ekonomiskt av krisen, utan tvärt om har många hushåll byggt upp ett sparande under det senaste året. Det gör att behovet av en tillfällig lättnad inte finns där, forsätter hon.
Hennes bedömning är att räntorna har bottnat. Om utvecklingen med stigande räntor på längre löptider fortsätter dröjer det inte länge innan vi får se högre boräntor i Sverige, enligt Winsth.
Fredrik Andersson, docent i nationalekonomi, anser att kreditregleringar såsom amorteringskrav skapar fler problem än de löser på lång sikt.
– Givet att [...] det inte finns någon större vilja varken hos politikerna eller Riksbanken att motverka skulduppbyggnaden hos hushållen tvingas Finansinspektionen agera. Det hade varit bättre om vi tagit tag i själva grundproblemen med låga räntor och bostadsbrist, säger han.
Swedbanks ekonom Maria Wallin Fredholm betonar vikten av en sparbuffert, bland annat eftersom ökad skuldsättning gör hushållen mer känsliga för räntehöjningar.
– Däremot visar FI:s stresstester i bolåneundersökningen att de nya bolånetagarna överlag har goda marginaler att klara högre bolåneräntor, så det är ju betryggande, säger hon.
”Egentligen är jag emot kreditregleringar så som amorteringskrav. På lång sikt skapar de fler problem än de löser. Problemet med hushållens höga skulder bör hanteras på andra sätt. Givet att situationen ser ut som den gör och det inte finns någon större vilja varken hos politikerna eller Riksbanken att motverka skulduppbyggnaden hos hushållen tvingas Finansinspektionen agera. Det hade varit bättre om vi tagit tag i själva grundproblemen med låga räntor och bostadsbrist.”
”Givet att de hela tiden varit tydliga med att undantaget inte skulle förlängas om läget i ekonomin förbättrades, så tycker jag att det är rätt beslut att det inte förlängs. Att kravet finns där skapar ju incitament för hushållen att vilja låna mindre, för att hålla nere de månatliga lånebetalningarna, och det är bra för hushållens motståndskraft. Men så klart kommer inte ett återinförande av amorteringskravet lösa de strukturella problemen vi har på den svenska bostadsmarknaden, men det är heller inte FI:s ansvar, utan politikernas – som ju verkligen inte har satt sig i förarsätet.”
”Ja, det var väntat med tanke på hur stark bostadsmarknaden är. Majoriteten av de hushåll som är på bostadsmarknaden har inte drabbats särskilt hårt ekonomiskt av krisen, utan tvärtom har många hushåll byggt upp ett sparande under det senaste året. Det gör att behovet av en tillfällig lättnad inte finns där.”
”Det beror på hushållens förväntningar. Om hushållen har förväntat sig att amorteringsfriheten skulle pågå under en längre tid kommer priserna på bostadsmarknaden att vända nedåt. Om hushållen förväntade sig att amorteringsfriheten enbart skulle vara tillfällig kommer inget att hända.”
”Om hushållen är rationella så bör det inte påverka så mycket alls eftersom undantaget hela tiden kommunicerats som ett temporärt undantag och amorteringarna automatiskt läggs till lånebetalningarna när undantaget löper ut. Enligt FI:s bolåneundersökning är det bara 9 procent av de nya bolånetagarna som ansökt och beviljats amorteringsfrihet, vilket ändå är en relativt låg andel tycker jag. Möjligen kan amorteringskravet ändå i viss mån dämpa prisuppgången, särskilt i storstadsområdena, som ju var de delar som påverkades mest när det utökade amorteringskravet infördes 2018. Men samtidigt råder det ju en tydlig obalans på framför allt villamarknaden, med lägre utbud än efterfrågan vilket pressar upp priserna, och om inte boendepreferenserna också ändras så kommer ju inte obalansen egentligen påverkas av att amorteringskravet återinförs.”
”Det är relativt få som har använt sig av uppskovet och min bedömning är inte att det påverkar nämnvärt. Betydligt viktigare för prissättningen är att köparna känner sig trygga i sin inkomst och att räntorna förblir låga.”
”Svensk ekonomi är känslig för små förändringar i räntorna eftersom hushållen är hårt skuldsatta och bostadspriserna har trissats upp tack vare låga räntor. Vad som kommer hända i framtiden kan ingen förutspå, men vi har stora finansiella obalanser i Sverige som kan skada vår ekonomi framöver.”
”Jag tänker att det är viktigt att hushållen har en sparbuffert så att de inte är så känsliga mot ändrade förutsättningar som till exempel (oväntat) högre boräntor, eftersom ökad skuldsättning gör hushållen mer känsliga för räntehöjningar. Däremot visar FI:s stresstester i bolåneundersökningen att de nya bolånetagarna överlag har goda marginaler att klara högre bolåneräntor, så det är ju betryggande. Och även om räntorna kanske stiger något snabbare än tidigare förväntat så har vi fortfarande ett mycket lågt ränteläge. Men om en del hushåll inte har tillräckliga buffertar så tvingas de kanske leva lite mer sparsamt, eftersom FI:s beräkningar inte tar hänsyn till annat än nödvändiga levnads- och boendekostnader.”
”Min bedömning, vilket jag skriver om i Nordeas boränteprognos varje månad, är att räntorna har bottnat. Räntor med längre löptider har stigit i kölvattnet av vaccin och återhämtning, inte minst i USA. Fortsätter den utvecklingen dröjer det inte länge innan vi får se högre boräntor i Sverige. Riksbanken är dock tydlig med att penningpolitiken förblir expansiv länge ännu, vilket håller emot den ränteuppgång vi ser i kölvattnet av återhämtningen.”