Därför släpar Norge efter med mer än dubbelt så hög ränta

Skillnaden i ränta mellan Sverige och Norge kan ha nått sin kulmen i onsdags efter Riksbankens väntade sänkning.

Sedan chockade Norges bank en i princip enig ekonomkår som iskallt räknat med oförändrad ränta. I stället presenterade centralbankschefen Ida Wolden Bache den första räntesänkningen sedan 2020, med hänvisning till ”större osäkerhet än normalt”, upptrappade konflikter och ovisshet kring det globala handelssystemet.

Räntegapet på 2,25 procentenheter länderna emellan är alltjämt högt i ett historiskt perspektiv. Den norska centralbanken hade före veckans besked inte rört räntan sedan slutet av 2023 – och då var det tal om en höjning.

Under samma period har Erik Thedéen och övriga riksbanksdirektionen sänkt hela sju gånger.

– Det stora räntegapet speglar olika konjunkturer, säger Erica Blomgren Dalstø, SEB:s chefsstrateg i Norge, till Omni Ekonomi.

Den norska ekonomin har hållit uppe farten tack vare finanspolitiska stimulanser och oljeinvesteringar, betonar Blomgren Dalstø. Höga löneökningar bidrar också till att inflationen bitit sig fast runt 3 procent och väntas ligga kvar där.

Inflationsmålet på 2 procent kommer att bommas både det här året och nästa, om man ska tro Nordeas färska prognos.

Valutamotvind är ytterligare en förklaring till att Norges bank kommit att kallas den mest hökaktiga centralbanken i Europa. Den dalande norska kronkursen har importerat inflation.

Det är en stor bov i dramat, konstaterar landets statistikmyndighet SSB. Om valutan i stället hade följt den svenska kronans utveckling hade räntenivån i Norge kunnat vara 0,8 procentenheter lägre, enligt deras analys.

Tyvärr för vår del skvallrar räntegapet om att Norges ekonomi klår den svenska i de allra flesta avseenden just nu.

Konjunkturen ser ljusare ut – med ett enprocentigt BNP-lyft för fastlands-Norge i första kvartalet, att jämföra med minussiffror för Sverige.

Sysselsättningen också. Medan Sverige brottas med ihållande hög arbetslöshet, har den i Norge sjunkit tillbaka till nivåerna som rådde före pandemin.

Den heta arbetsmarknaden kommer också löntagarna till del. Under de två senaste åren har löneökningstakten i Norge varit i genomsnitt 5,5 procent per år, enligt Nordeas siffror. Det kan jämföras med ”märket” i den svenska avtalsrörelsen som landade på 4,1 och 3,3 procent första respektive andra året.

– Högre löneökningar gör att det tar längre tid att få ner inflationen i Norge än i Sverige, säger Kjetil Olsen, chefekonom på Nordea i Norge, till Omni Ekonomi.

Men det är också en fördel i kampen mot inflationen att mycket beror på inhemskt lönetryck, konstaterar han.

Ja, den norska strategin skiljer sig aningen från den svenska.

Norges Bank har ett mer flexibelt inflationsmål. De lägger större vikt på underliggande drivkrafter för inflationen, enligt Erica Blomgren Dalstø på SEB.

– Den senaste tiden har dock osäkerheten runt inflationsutsikterna, snarare än nivån, varit huvudorsaken till att Norges Bank valt att senarelägga räntesänkningar, säger hon.

Det finns dock mer som förenar än skiljer oss åt. Inflationsmålet är 2 procent på båda sidor landsgränsen.

Det beror på vem man frågar.

Sajten E24:s ekonomikommentator Ina Vedde-Fjærestad betonar att den svenska ekonomin ”rätt och slätt inte går så bra” och att skillnaden därför är motiverad.

”De har billig bacon, de är bra på att fika och de ligger lite närmare kontinenten än vi. Räntenivån är också frestande, men den har ett pris”, skriver hon i en krönika.

Stämningen bland högt skuldsatta norrmän är inte lika munter. Deras räntekänslighet är på ett sätt extremt hög: Över 90 procent har rörliga bolån, enligt SEB, medan svenska andelen ligger runt 70 procent. Men effekten mildras av att norska så kallade annuitetslån gör att amorteringarna minskar när räntan stiger, påpekar chefekonomen Kjetil Olsen på Nordea.

– Många klagar, men de flesta fick bättre köpkraft i fjol och kommer att få det även i år. De vande sig vid mycket låga räntor och tycker därför att dagens räntenivå är hög. Men de flesta klarar sig ganska väl, säger han.