Ju mer tid medierna ägnar åt inflationsnyheter, desto större påverkan på hushållens förväntningar om framtida priser.
När inflation blir nyhet – hur media styr våra förväntningar
Nyhetsrapporteringen kan få oss att tro att priserna är på väg att stiga – vilket i sin tur blir en självuppfyllande profetia. En ny studie visar, i ett unikt naturligt experiment, hur medierna driver på inflationsoron. Effekten är starkast bland amerikanska tevekanalen Fox News tittare och späder på polariseringen, säger en av forskarna till Omni Ekonomi.
Vad handlar forskningsartikeln om i en mening?
Vad finns det för teori?
Artikeln lutar sig inte på en enskild idé utan på flera. Den makroekonomiska synvinkeln gör gällande att hushåll och företag ständigt justerar sina förväntningar när ny information blir tillgänglig.
– Den litteraturen säger att så länge det finns informativt innehåll i nyheterna bör man uppdatera sina förväntningar i den riktningen, säger Jane Ryngaert, assistant professor i nationalekonomi vid University of Notre Dame och en av artikelförfattarna, till Omni Ekonomi.
Ett annat spår hittas gömd i en fotnot och är av mer psykologisk karaktär. Det är den Nobelprisade teorin om förlustaversion: Människor reagerar starkare på dåliga nyheter än på goda. Och på utbudssidan ser medierna sig som granskare av makten – vilket gör att de ofta väljer att lyfta fram negativa nyheter framför positiva, enligt forskarna.
– Vår hypotes är enkel. Om inflationen är högre än väntat och medier rapporterar om det, borde hushållens förväntningar gå upp. Om inflationen är lägre borde de gå ner, säger Jane Ryngaert.
Hur gjorde forskarna för att undersöka mediernas påverkan?
Forskarna skapade en modell som framför allt bestod av tre pusselbitar. Nummer ett var hushållens förväntningar, mätta dag för dag med hjälp av enkäter från Federal Reserve. Nästa del var den faktiska inflationen, som släpps en gång i månaden och jämförs med marknadens förväntningar. Och till sist räknade forskarna antalet sekunder ordet ”inflation” nämndes hos kabeljättarna CNN, Fox och MSNBC.
Nu till haken: Eftersom inflationssiffrorna publiceras på förutbestämda datum och överraskningarna (högre eller lägre än väntat) inte kan förutses, skapas en slags extern ”nyhetschock”. När medierna plötsligt rapporterar intensivt om inflation går det därför att isolera effekten på hushållens förväntningar.
– Det är inte slump att inflationssiffrorna kommer, men de är slumpmässiga i relation till vad vi mäter – förväntningarna. Det gör att vi kan tolka sambandet som kausalt, säger Ryngaert.
– Det vi vill veta är: Jag vaknade i dag och alla pratade om inflation. Hur förändras mina förväntningar?
”Det vi vill veta är: Jag vaknade i dag och alla pratade om inflation. Hur förändras mina förväntningar?”
Hur förändrades då förväntningarna?
När inflationssiffrorna släpptes och överraskade uppåt eller nedåt ökade nyhetsbevakningen. Det påverkade hushållens prognoser direkt. Närmare bestämt: En ökning i modellen motsvarade 112 sekunders extra rapportering, vilket höjde inflationsförväntningarna med 0,1–0,2 procentenheter om inflationen stigit mer än väntat.
Men bara i början – efter ett tag planade det ut. ”Reaktionen följer ett kullmönster, vilket är typiskt vid överföring av nyhetsschocker [...] innan effekten gradvis avtar cirka 10 dagar efter chocken”, skriver de i artikeln.
Från forskarnas slutsatser
”Högre än väntade KPI-publiceringar genererar ett starkare och mer ihållande svar i förväntningarna än lägre än väntade publiceringar”
Mönstret var asymmetriskt, heter det; när inflationen var lägre än väntat sänkte det förväntningarna lite. Men när inflationen kom in högre än väntat förstärks effekten ännu mer.
– Nyheterna pratar hellre om dåliga nyheter, och det håller i sig längre, säger Ryngaert.
Den sista grejen att hålla koll på är skillnaden mellan de olika mediehusen. Ett stack ut.
– Det största mönstret jag tycker är att Fox News bevakade dåliga nyheter mer, vilket bidrog till skillnaden i förväntningar mellan republikaner och demokrater.
Varför är det här intressant?
Enligt artikeln själva presenterar de nya bevis för effekterna av inflationsnyhetsbevakning.
Inflationsförväntningar är inte bara åsikter – de påverkar den faktiska ekonomin. Om hushåll tror att priserna ska fortsätta upp, tenderar de att konsumera mer i dag och kräva högre löner, vilket i sig kan driva på inflationen.
– Jag skulle säga att det är goda nyheter och visar på att hushållen är kunniga, säger Ryngaert.
– Våra resultat visar att konsumenter faktiskt reagerar rationellt på ny information, även om de reagerar starkare på dåliga nyheter än på goda.
För centralbanker ger resultaten en ökad förståelse. Fed, Riksbanken och andra väger in hushållens förväntningar i sina beslut. Om nyhetsrapporteringen kan skaka dessa förväntningar blir medierna en indirekt kanal för penningpolitiken.
– Beslutsfattare bör därför vara medvetna om att kortsiktiga inflationschocker i medierna kan göra förväntningarna mer volatila, säger hon.
Vilka svagheter har forskningsartikeln?
Några saker kan man lyfta. Studien bygger på amerikansk data mellan 2021 och 2024, vilket var en period av hög inflation under Joe Bidens presidenttid. Slutsatserna kan därför vara svåra att direkt överföra till andra länder, andra tidsperioder eller andra nyhetskanaler.
– Datan går bara fram till förra oktober, men om vi skulle utöka den skulle jag titta på om det sker en bias nu för CNN som för Fox News, säger Jane Ryngaert.
Författarna själva skriver att det hade varit intressant att veta mer kring hur innehåll, ton och kontext påverkade förväntningarna, snarare än volymen av ordet ”inflation”.
Till sist är det viktigt att lyfta fram att forskningsartikeln hittills är publicerad som ett så kallat ”working paper” och inte i en vetenskaplig tidskrift. Det vill säga än så länge har den inte blivit granskad, enligt forskningskonstens alla regler med kollegial granskning.
”Det första jag skulle titta på är om det sker en bias nu för CNN som för Fox News”
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen