Först då märks sänkt ränta i plånboken

Nära sju av tio svenska hushåll med bolån har en rörlig boränta. Det vill säga att bindningstiden bara är på tre månader visar siffror från i juli i år, enligt Ekonomifakta. Det gör att svenskarna känner av effekter av både höjda och sänkta räntor relativt snabbt – i alla fall på sina boräntor.

Men räntesänkningar har också andra, mindre positiva, effekter. När räntan justeras ner, sänks även räntor på sparande. Därmed blir avkastningen på sparande i i fasträntekonton mindre lukrativt och i förlängningen brukar även hushållens sparande sjunka under perioder med lägre räntor, skriver Skandiabanken.

I teorin borde också lägre räntor bidra till stigande bostadspriser. Men även här spås det ta tid innan en påtaglig skillnad syns. För resterande del av 2024 väntas priserna enligt bedömare ligga relativt stilla eller till och med backa lite. Detta eftersom utbudet fortfarande är stort och eftersom det fortfarande finns fler säljare än köpare på marknaden, sa Fastighetsbyråns vd Johan Engström nyligen till Privata Affärer.

För att sänkningarna ska kännas av ordentligt i plånböckerna måste räntan troligtvis ner en bit till, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, till Omni Ekonomi. Han pekar bland annat på att de rörliga räntorna fortfarande är betydligt högre jämfört med nivåerna före höjningarna 2022.

– När sänkningarna märks i plånboken är subjektivt, men de allra flesta hushåll bör känna av sänkningar på totalt 1 procentenhet, säger privatekonomen och lägger till att det lär bli runt årsskiftet.

Samtidigt menar han att det kommer att ljusna på flera fronter för hushållen nästa år.

– Då spås räntan ha sänkts flera gånger, skattelättnader slår igenom och reallöneökningar väntas.

Westerberg spår att även bopriserna kan börja stiga igen nästa år, en bedömning som bland annat Johan Engström på Fastighetsbyrån instämmer i. I intervjun med Privata Affärer förutspår han ett ”visst tryck uppåt” på priserna under 2025.

– Det kanske handlar om 5 till 7 procent i slutet av året.

För sparräntorna är det i princip ingen eftersläpningseffekt, till skillnad från boräntorna där det alltid finns en viss fördröjning. Sparräntor brukar justeras snart efter en sänkning, även för den som vill låsa sitt kapital en längre tid.

Efter att Federal Reserve något överraskande smällt till med en dubbelsänkning förra veckan anser en del ekonomer att det också öppnat för Riksbanken att sänka med 50 punkter senare under hösten.

Bland annat har SEB-ekonomen Robert Bergqvist sagt till SvD att Feds räntedrag gett ”råg i ryggen” till andra centralbanker att ta större kliv – däribland Riksbanken.

Även i septemberbeskedets justerade räntebana flaggar centralbanken för en dubbelsänkning senare under hösten.

På kort sikt blir plånbokseffekterna större av en dubbelsänkning, framförallt för de med rörliga bolån, säger Länsförsäkringars Stefan Westerberg. Men Riksbanken har redan flaggat för att sänkningar på årets två återstående möten är det ”mest troliga scenariot” och det utgår de flesta bedömare ifrån.

– Oavsett dubbelsänkning ligger det i korten att räntan ska ner, säger Westerberg.