Framgång föder framgång – lönsamt satsa på rapportvinnare

Delåren för det första kvartalet kom med dålig tajming i år. ”Hela börshavet stormar”, som DI:s Mikael Vilenius uttryckte det i en krönika.

När Ericsson som första OMXS30-bolag öppnade böckerna höll marknaden som bäst på att slicka såren efter rasen i början av april. Trumps tullar knäckte marknaden och OMXS30 rasade 12 procent på tre dagar. Sedan kom pausen och investerarna återvände sakta men säkert till börsen.

Siffrorna i själva rapporterna från OMXS30-bjässarna var i sig ganska odramatiska med få missar och större överleveranser. Lönsamheten har hållit sig uppe helt okej så här långt. Analytiker och investerare har istället ägnat större vikt vid vd-orden och rapportpresentationerna – och då med givet tema tullar.

Med några få undantag har budskapet varit att effekterna så här långt är begränsade, men att man ser över logistikkedjor och priser. Däremot är osäkerheten stor – framför allt vad gäller de indirekta effekterna. Kunderna ser över sina investeringar och det är många som noterat en viss tveksamhet.

”Generellt är det svårt att dra några långtgående slutsatser från rapporterna, det var länge sedan både faktiskt utfall och kommentarer spretade som hittills i den här rapportsäsongen”, skriver Swedbanks investeringsstrateg Mats Waldemarsson och aktiestrateg Robert Oldstrand i ett marknadsbrev.

De båda tror att analytikernas vinstestimat kommer att skruvas ner efter rapportperioden. Men det beror också mycket på den starka svenska kronan som blivit en av fåtal vinnare på tullkaoset.

Summa summarum ser det inte ut som att det kommer några större omsättnings eller vinstlyft i närtid. Å andra sidan har börsen gått starkt, så marknaden tycks inte se katastrof i korten. Men det kan ju Vita huset ändra snabbt på.

Det finns en handfull teorier som säger att man ska köpa aktier i bolag som kommit med starka rapporter. En av dem är den så kallade Post-Earnings Announcement Drift (PEAD). Effekten är ganska välbelagd och har studerats ända sedan 1960-talet.

Fenomenet kommer sig av att marknaden inte vågar prisa in det positiva direkt. Uppgången sker successivt perioden efter rapport vartefter investerarna smälter informationen och gör sina kalkyler. Det kan även finnas en aspekt av att marknaden tenderar att underreagera på positiva nyheter.

Enligt en studie syntes den här effekten i 41 av 48 kvartal mellan 1974 och 1985. Effekten syns även i perioder när börsen går svagt. I modern tid visar rapport från 2020 och 2024 att PEAD fortfarande lever och frodas – i synnerhet i mindre aktier och bolag där information inte finns i överflöd.

Hur mycket PEAD-effekten påverkat den här gången ska lämnas osagt, men tydligt är att vinnarna bland OMXS30-bolagen har fortsatt upp. Omvänt står rapportförlorarna fortsatt på minus.

De som fick bäst betalt för rapporterna, så som Handelsbanken och Sinch, har dock stannat av och inte adderat något till rapportrusningen.

I några fall verkar det som att marknaden verkligen hittat positiva tecken efter delåren. Sandvik steg modesta 0,3 procent på rapportdagen, men sedan dess är aktien upp 14 procent. Mönstret syns även i SKF som efter en uppgång på 1,5 procent nu har klättrat 13 procent från rapport.

Frågan är vad som är tullar och vad som är rapport. Många konjunktur och exportkänsliga bolag har gått relativt starkt sedan rasen i början på april. I synnerhet måndagens handel efter positiva förhandlingstoner i helgen har skickat upp många storbolag rejält.

Klart är i vart fall att den som följde PEAD-strategin står på plus efter rapportperioden. Den som köpte aktier i bolagen som steg på rapport har i snitt haft en avkastning på 7,5 procent. OMXS30 är under samma period upp 6,5 procent. Köpa rapportdippar har varit en usel idé – då hade portföljen varit ner 5,5 procent.