”Kriget sätter tonen – klokt räntebeslut”

Riksbanken lämnar räntan oförändrad i ett läge där krig, oljepris och inflation skapar ny osäkerhet. Samtidigt visar svensk ekonomi oväntad styrka. Frågan är hur länge det lugna huvudscenariot håller, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Riksbanken lät som väntat styrräntan ligga still och det är klokt i detta osäkra läge. De geopolitiska riskerna är påtagliga och svårbedömda. Tidsperspektivet och därmed hur mycket prisökningarna på olja och gas slår igenom på inflation och efterfrågan får stor betydelse för hur Riksbanken och andra centralbanker förväntas agera även framöver.

Riksbankens prognos indikerar en viss påverkan av det geopolitiska läget på både inflation och tillväxt i år, men den räknar trots allt med en BNP-tillväxt på 2,5 procent. Riksbankens bedömning av påverkan på ekonomin av kriget i Iran är lite större än vad Nordea har i det scenario som utgår från att konflikten går över på några veckor. Samtidigt är påverkan något mindre jämfört med Riksbankens huvudscenario om konflikten skulle hålla i sig året med ett oljepris runt 125 dollar per fat, enligt de beräkningar Nordea gör.

Riksbanken är tydlig med att den är vaksam. Det bör även företag vara, menar jag. Det finns fortfarande goda förutsättningar för att konflikten blir kort och att det handlar om några veckor till. Men det går inte att utesluta varken att inflationen stiger mer varaktigt och att centralbanker då behöver höja styrräntan under hösten eller att det blir betydligt mer allvarligt och vi ekonomer behöver räkna om det mesta.

Det sista scenariot är dock så kostsamt för stora delar av världen att det är mindre sannolikt. Många länder lär göra vad de kan för att Hormuzsundet ska öppnas, frakter komma igång och på så sätt undvika recession. Det är dock lättare att starta krig än att avsluta krig. Företag bör därför åtminstone reflektera över att det kan bli riktigt besvärligt, även om huvudscenariot är att effekterna är övergående i närtid sett ur ett ekonomiskt perspektiv.

Svensk ekonomi är väl rustad för att möta eventuell ytterligare turbulens. Riksbanken reviderade upp sin syn på arbetsmarknaden. Sysselsättningen i Sverige har varit stark flera månader i rad och är nu uppe på rekordnivå. Det trots att vi kommer från en utdragen lågkonjunktur. I sista utfallet från februari var det framför allt unga som bidrog till högre sysselsättning.

Sysselsättningen ligger därmed över nivån 2022-2023 där toppen låg senast. Då kom vi ifrån flera år med högkonjunktur där överhettningstendenserna var påtagliga. Nu kommer vi ifrån en utdragen lågkonjunktur. Den negativa bild som målas upp av svensk arbetsmarknad rimmar därmed illa med hur det faktiskt ser ut med sysselsättningen.

Läs mer om och av Annika Winsth: