Nordberg: Bostadsmarknaden behöver en helt ”new deal”

Bostadsmarknaden är glödhet – men de stigande priserna skapar också problem. Det kan vara så att behovet av reformer på bostadsmarknaden är mer angeläget än någonsin, skriver Anders Nordberg i en gästkrönika.

”Vad är det som kan skapa balans på svensk bostadsmarknad och samtidigt åtnjuta en bred folklig förankring? Som jag ser det är det bara en sak; byggande”, skriver Länsförsäkringars ekonom.

Den svenska bostadsmarknaden fortsätter att överraska, och kan just nu knappast beskrivas på något annat sätt än glödhet. 

I februari var en svensk villa värd 17 procent mer än motsvarande period förra året. Och i februari förra året hade inte ens bostadsmarknaden påverkats av pandemin. Den här utvecklingen är såklart glädjande för alla som har köpt hus och inte planerar att flytta mer. 

Men för många skapar dessa stigande priser problem, och det kan även tyda på att behovet för reformer på bostadsmarknaden är mer angeläget än någonsin.

För hushåll utanför bostadsmarknaden eller som är i början av sin så kallade bostadskarriär blir det allt svårare att spara ihop till en kontantinsats, och lägger man dessutom till amorteringskraven blir kalkylen för allt fler nu omöjlig att få ihop. Vi kan därför räkna med mindre rörlighet på bostadsmarknaden, växande ojämlikhet och ökad trångboddhet.

För svenska myndigheter ökar nu pressen att hitta reformer som leder till en bättre fungerande och mer jämlik bostadsmarknad. Och väntar man för länge kan det medföra politiska svårigheter. Att gå till val på till exempel ökad fastighetsskatt när villapriset rusar är nog inget som en svensk politiker med självbevarelsedrift bör göra.

Så vad återstår? Vad är det som kan skapa balans på svensk bostadsmarknad och samtidigt åtnjuta en bred folklig förankring? Som jag ser det är det bara en sak; byggande. Och det kommer inte räcka med lite bostadssubventioner den här gången; det som krävs är en helt ”New Deal”.

• Svenska storstäder måste förtätas; och det innebär mer byggande, och inte bara på bredden, utan även på höjden. På kort sikt kan även utbudet utökas genom omvandling av överflödiga kontor i spåren av pandemin.

• Befintliga villaområden nära större tätorter måste byggas ut, och inte bara fler hus utan även genom bättre infrastruktur för pendling och offentliga tjänster. Och sannolikt behöver även helt nya bostadsområden anläggas för att tillgodose den mycket starka efterfrågan vi ser på svenska bostäder.

• På landsbygden saknas oftast inte utrymme, utan här är det främst infrastruktur och närhet till både offentliga och privata tjänster som behöver utvecklas. Vissa svenska kommuner och regioner skulle behöva kraftigt utökade resurser för att kunna förbättra landsbygdens villkor.

Inget av det här är något nytt, tanken är bara förändra inramningen, hitta reformer som kan vinna bred folklig och politisk förankring och låta så få som möjligt sitta med Svarte Petter. Målsättningen ska vara att förbättra hela bostadsmarknaden, inte bara för vissa hushåll. En bostadspolitik med tilldelning istället för omfördelning vore vettig, om inte säljande, paroll. 

I den här världen kan bara en sak hända med svenska hushållens totala skulder. De måste öka. Den svenska bostadsstocken är i dagsläget för liten, och hushållens tävlan om ett för begränsat antal objekt leder till stora prisuppgångar. Om utbudet av bostäder ökar kommer prisuppgången att dämpas, men dessa nya bostäder måste finansieras, och då stiger ofrånkomligen skulderna i hushållssektorn som helhet. Den utvecklingen ska inte motarbetas av myndigheter med ansvar för den finansiella stabiliteten, som Finansinspektionen eller Riksbanken.

Detsamma gäller den offentliga sektorns skulder. Att skapa förutsättningar för en bra fungerande bostadsmarknad kommer att kräva stora investeringar. Det är rimligt att dessa skuldfinansieras i sin helhet, för att sedan återbetalas med intäkterna från den bättre fungerande samhällsekonomi som blir en naturlig följd av en bättre fungerande bostadsmarknad.

Det självpåtagna kravet om skuldkvotstak bör givetvis åsidosättas under tiden som denna plan genomförs. Eftersom svenska kommuner har vitt skilda förutsättningar och behov av att genomföra dessa projekt är det rimligt att staten tar ett samordnat ansvar för finansieringen.

Ett avskaffat ränteavdrag eller fastighetsskatter kommer inte att neutralisera Sveriges efterfrågan på mer bostäder, och dessutom vill få politiker driva frågan. Det är därför rimligt att vi istället satsar på en ”New Deal” för bostadsmarknaden. Ett sådant projekt skulle dessutom kunna ingjuta en allmän framtidsoptimism, något som knappast kan sägas ha präglat samhället under senare år.

Låt oss sikta mot stjärnorna, så kanske vi ändå träffar hustaken.

Bakgrund | Anders Nordberg
• Senior ekonom på Länsförsäkringar.
• Makroekonom som jobbat på Länsförsäkringar i över sex år. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken och forskarutbildning från Uppsala universitet.
• Skriver om allt från global och svensk ekonomi till räntor och bomarknad och hur dessa påverkar de finansiella marknaderna. Hans texter publiceras varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.