Liten skräll kan få stor effekt – därför gav nya inflationssiffror jubel

”Jippi! Äntligen!”. SEB:s Robert Berqvist tillhör bankekonomerna som är lyriska över färska inflationssiffror för oktober. Nu kommer ett efterlängtat andrum för hushållen i form av en räntetopp i stället för ytterligare höjningar som svider i plånboken, enligt hans bedömning.

Inflationen steg visserligen under månaden – till 4,2 procent enligt Riksbankens nyckelmått KPIF från 4,0 procent föregående månad. Men analytiker hade räknat med en större prisuppgång på 4,4 procent.

Avvikelsen från förväntningarna på 0,2 procentenheter må låta som en petitess, men kan bli hela skillnaden när Riksbanken står inför ett ovanligt ovisst beslut.

Före dagens inflationssiffror var det i princip dött lopp på räntemarknaden mellan sannolikheten för ny räntehöjning och paus från Riksbanken. En liten positiv nyhet får därmed stor betydelse. Det kan till och med bli avgörande.

Budskapet vid Federal Reserves senaste räntebesked tolkades som att centralbanken är helt färdig med sina räntehöjningar. Även kollegorna på ECB, som påverkar Riksbanken ännu mer, har pausat. Det öppnar för Riksbanken att göra samma sak eftersom räntegapet till Fed och ECB inte längre utökas, vilket annars pressar kronan med importerad inflation som följd.

Centralbankerna brukar följa samma tågordning i räntehöjningscykeln, där Fed har ledartröjan och mindre centralbanker som den svenska följer efter.

Mycket handlar om en eftersläpande effekt av svängiga elpriser i fjol.

I oktober 2022 rasade elpriserna med nästan 24 procent. Ekonomer brukar tala om en baseffekt, när sådana prisdippar påverkar inflationstalen ett år senare.

– Men detta ska inte ses som att inflationen ”ökar”. Ser vi till den underliggande inflationen, exklusive energipriser, så minskar den markant, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, till Omni Ekonomi.

Storbankerna var på förhand samstämmiga i sina prognoser om att den fallande inflationstrenden skulle brytas i oktober. Det spekulerades i att smyghöjda priser inför fuskreor på Black Friday skulle ha eldat på prisutvecklingen. Farhågor som kom på skam.

– Vi ser inte några direkta tecken på det. Varukategorier som brukar vara aktuella för Black Friday-erbjudanden, som exempelvis kläder, möbler och hemelektronik, snarare sjönk i pris under oktober jämfört med september, säger Alexandra Stråberg.

Chansen ökar för räntepaus.

Räntehandeln indikerar för tillfället 24 procents sannolikhet för räntehöjning, att jämföra med oddsen som var 50/50 innan den oväntat låga inflationssiffran släpptes.

De ekonomer som tror på räntepaus har blivit mer säkra på sin sak. Men det finns även ett läger som håller fast vid sin övertygelse om att en sista höjning stundar. De kan argumentera för att oktoberinflationen trots allt blev 0,1 procentenhet högre än vad Riksbanken förutspådde i sin senaste prognos.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, räknar alltjämt med en ny höjning till 4,25 procent, trots att inflationen är på väg ner.

”Nivån är fortfarande för hög och väljer Riksbanken att sitta still i båten kan detta utmana kronan, som fortfarande är en viktig faktor för inflationen”, skriver han i en kommentar.

Alexandra Stråberg spår liksom tidigare att Riksbanken höjt färdigt, men utesluter inte att hon får fel.

– Inflationssiffrorna stärker den bilden, men det kan inte betraktas som säkert. Osäkerheten är större än vanligt, säger hon.