Privatekonomi

Illustrationsbild.  Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bopriserna

Nytt index visar: Marknaden mättad för nybyggda borätter

Marknaden för nyproduktion är i stort sett i balans över hela Sverige, vilket innebär att utbud och efterfrågan matchar varandra. Däremot finns det mer eller mindre tydliga skillnader mellan olika boendeformer och kommuner. Det visar SBAB:s nya index SBAB Housing Market Index, som mäter balansen mellan utbud och efterfrågan på nyproduktion, skriver Direkt.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar att det går att se en trend i utvecklingen. Han pekar på att det från 2016 till i dag har gått från att vara ett ”väldigt gynnsamt läge” att bygga bostadsrätter, till att i dag vara ett mindre gynnsamt.

– Trenden för villor har samtidigt varit den omvända. Det ser ut att finnas möjlighet att bygga fler villor, säger han till Direkt.

13 nov
Illustrationsbild: Fyrisån i Uppsala.  Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Råder lågtryck i Uppsala och högtryck i Norrköping”

Trots att Sverige generellt sett befinner sig i balans mellan utbud och efterfrågan på marknaden för nyproduktion, finns det stora skillnader på regional- och kommunnivå. Det skriver SBAB i ett pressmeddelande och hänvisar till sitt nylanserade index, som tagits fram tillsammans med dotterbolaget Booli.

Banken konstaterar att det ”råder lågtryck” för nya bostadsrätter i Uppsala, där indexet står på 1,86 för andra kvartalet – med innebörden att nyproduktionen är tydligt större än hushållens efterfrågan.

I Norrköping ses tvärtom högtryck, med ett index på 0,42 – vilket kan tolkas som att hushållens efterfrågan tydligt överstiger volymen av nyproduktion.

13 nov
Illustrationsbild: Vy över Stockholm nattetid.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Danske Bank: Bopriserna stilla i Stockholm i oktober

Priserna på bostadsrätter i Stockholms kommun ser ut att ha varit oförändrade under oktober månad, jämfört med månaden innan. Det visar Danske Banks boprisindikator, skriver banken i en analys enligt Direkt.

Enligt banken är det svårt att ge någon entydig prognos för utvecklingen av bostadspriserna framåt, eftersom hushållens förväntningar på en fortsatt låg ränta ställs mot ökade risker från arbetsmarknaden.

”I nuläget förefaller låga ränteförväntningar hos hushållen fortfarande väga tyngre än den stigande risken för att bli arbetslös”, skriver Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank Sverige, i en kommentar.

13 nov
Läs mer om Bopriserna
Illustrationsbild.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska skulderna

Många fattigpensionärer behöver betala in restskatt

Tiotusentals äldre får betala restskatt varje år – och många av dessa är fattigpensionärer, skriver TT.

Av de 1,8 miljoner svenskar som ska betala in mer skatt finns främst pensionärer, enligt nyhetsbyrån.

Senast på tisdag ska privatpersoner som fått restskatt betala in pengar till Skatteverket. Den som struntar i att göra detta riskerar att hamna hos Kronofogden.

– Då blir det en extra avgift på 600 kronor. Det blir mycket för en liten skuld på säg 1 200 kronor, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

10 nov
undefined

”Amorteringskravet gör ingen nytta för samhället”

Finansinspektionens amorteringskrav gör ingen samhällsnytta, skriver SBAB:s chefsekonom Robert Boije och flera ekonomiprofessorer – däribland Harry Flam – på DN Debatt.

Professorerna menar att kravet i stället medför stora kostnader, både för samhället i stort och för enskilda hushåll. De anser att grunden för FI:s krav bygger på den felaktiga grunden att högt skuldsatta hushåll kan dra ner sin konsumtion kraftigt vid en konjunkturnedgång och på så sätt utgöra en hög makroekonomisk risk.

Men enligt professorerna så finns ingen större skillnad på hur mycket lågt och högt skuldsatta hushåll drar ner sin konsumtion när ekonomin bromsar in. De menar också att problemet internationellt snarare varit att överkonsumtion finansieras med bolån, något som inte stämmer in på Sverige, enligt debattörerna.

11 nov
Läs mer om Svenska skulderna
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Förslagen om flytträtten

Bolund: Har beslut om att införa en flytträtt i praktiken

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna är redo att backa förslaget om fri flytträtt för pensionssparande – om regeringen lovar att ytterligare stärka flytträtten. Partierna kräver ett nytt lagförslag med ett antal förändringar, vilka preciserades i en debattartikel tidigare i veckan.

– Nu har vi ett beslut om att införa en flytträtt i praktiken, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till SvD och fortsätter:

– Det är bra att vi i ganska bred samsyn kan titta på andra förändringar som kan förstärka regelverket framöver.

Frågan om flytträtt rör de avgifter, ofta räknade i procent, som krävts av de som velat flytta sitt pensionssparande – vilket i praktiken skapat en inlåsningseffekt.

6 nov
Jakob Forssmed (KD), Elisabeth Svantesson (M), Emil Källström (C) och Mats Persson (L) kräver att regeringen gör om förslaget om flytträtt för pensionsförsäkringar. TT
undefined

Oppositionen kräver nytt förslag om pensionsflytt

Regeringens förslag om flytträtt för pensionsförsäkringar som föll tidigare i höst var otillräckligt – det är spararna som ska värnas, inte försäkringsbolagen. Det skriver de ekonomisk-politiska talespersonerna för M, C, KD och L på SvD Debatt.

Med regeringens förslag kommer flyttavgifterna i många fall i praktiken bli kvar och merparten av spararnas kapital skulle inte inkluderas av förändringarna, menar debattörerna.

I stället föreslår de ett nytt förslag som ”tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella pensionsförsäkringar”. Därtill vill de att flyttavgifterna begränsas så att de motsvarar administrativa kostnader, att ett avgiftstak för flytten införs, att även försäkringar tecknade före 1 juli 2007 omfattas och att möjligheten att införa ett fribelopp vid flytt av mindre försäkringsvärden utreds.

”Dessa våra förslag skulle kraftigt stärka flytträtten och spararnas konsumentmakt”, skriver debattörerna.

4 nov
Läs mer om Förslagen om flytträtten